Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— vi veta det med visshet — på nytt börjat
sysselsätta sig med Quiding, varom
tidningsartiklarna ifråga för övrigt bära tillräckligt
vittnesbörd. Varför skrev han inte en artikel för Quiding?
Ja, varför? Tolstoj är till överflöd bearbetad och
kommenterad; en hel litteratur har vuxit upp kring
hans namn. Quiding väntar allt fortfarande på
ett allvarligt studium, på bearbetare och uttolkare.
Det kan ju alltid få gälla som en förklaring. Skulle
Strindberg känt sig icke så hemmastadd med
Quidings mångsidiga system och dess
förutsättningar att han ville äventyra en artikel som kunde
kompromettera honom? Eller ock, kan man tänka
sig, fann han Quidings idévärld så sammanflätad
i hans system att det syntes honom omöjligt att
ge en tillfredsställande bild av Quiding, då han
eljes icke var känd genom bearbetningar o. dyl.,
såsom exempelvis Tolstoj, som redan hade ett
namn som suggererade.
Strindbergs-artiklarna ifråga blevo åter en
anledning till upprepande av det envist fasthållna
påståendet att Strindberg skulle vara “skapare av de
genialiska (sic!) slagorden överklass och
underklass”, såsom nu senast av Laurin, ehuru han själv
visst gör anspråk på att vara expert på även social
litteratur, i en bok, den han kallar “Svensk
självprövning” (s. 84). Quiding har tydligt och klart
sagt i sin samhällsbok att han med uttrycken över-
och underklass velat “skapa nya och bättre namn“
för de båda klasser han benämner “de berättigade
eller herrarna och de rättslösa eller slavarna” för
att “kunna användas på alla tider och alla
förhållanden”. (I: 8). Eller såsom han i
kvartupplagan (s. 431) mer sorglöst uttrycker sig:
“Det ursprungliga förhållandet mellan herrar och slavar
har under tidernas längd undergått otaliga omgestaltningar
men kvarstår märkvärdigt nog ännu den dag som är...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
