Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Rättssocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jurister i Lyon 1903 — klasskampen “en juridisk
formel”, såsom prof. Andler i företalet till
ifrågavarande skrift uttrycker sig. Skolan betonar
nödvändigheten av att antagonismen mellan kapitalet
och arbetet, mellan bourgeoisin och proletariatet
såväl som övriga samhällsfrågor, som vänta på
sin lösning, framställas i en juridisk form, ty endast
därigenom få de enligt skolan en klar och bindande
gestalt. Rätten är den institution, som i sista
instans ger bekräftelse på de fordringar och
ombildningar, vilka samhället uppställer och genomgår.
Genom att ge nämnda stora samhällskonflikt
en juridisk formel ställes den därmed under juridisk
synvinkel utan att dess ekonomiska karaktär
undanskymmes. Genom att så behandlas, ådagalägges
tillika, såsom Lévy säger, socialismens både juridiska
och logiska berättigande. Lévy anser för sin del
att klasskampen varder avvecklad till
arbetarklassens fördel icke genom “något suveränt och
diktatoriskt domslut” men helt naturligt, genom
fortsatt utveckling av de juridiska institutioner,
vilka bourgeoisin själv givit sig.
I nämnda föredrag ställer Lévy bourgeoisin och proletariatet
i samma förhållande som det som eger rum mellan borgenär
och gäldenär. Hittills ha arbetarna varit de ständiga
gäldenärerna. Men förhållandena ändras, när de organisera sig.
De bli nu i sin tur fordringsegare, kunna som sådana med
kraft göra sig gällande, vilka kräva sin växande andel såväl
i den årliga sociala nettobehållningen som i de genom tiderna
uppsamlade allmänna fonderna de varit med om att bilda
som klass. De stå noga taget i samma förhållande till
samhället som aktieegare till det bolag, den kartell eller trust,
vars fonder de genom sina insatser gemensamt bildat och
av vilkas avkastning och årsvinster de sedan njuta en
kvotandel. Kapitalets rättigheter komma så småningom att
absorberas av arbetets rättigheter och slutligen den dag
randas, då arbetets rättigheter, med andra ord arbetsrätten
blivit förvärkligad. Såsom egendomen skall varda absorberad
av arbetej, så skall då även staten varda absorberad av
kollektiviteten. Lévy gör här gällande det rent antistatliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
