Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Makt-teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har dock i vart fall för sin del så tydligt och
upprepade gånger påvisat våldets roll i
samhällsförrättningarnas utveckling, i ”Elend der
Philosophie“ m. fl. skrifter, att man behöver alls icke
stanna i tvivel rörande hans tanke därom, om ock
dualismen i hans ekonomiska lära understundom
kunnat draga en slöja däröver. “En undertryckt
klass är livsvillkoret för varje samhälle, grundat
på klassmotsatsen”, säger han sålunda i
nyssnämnda skrift (s. 181). Förtryck utan våld låter
icke tänka sig, är en logisk orimlighet. Att tvinga
människor till vissa arbeten kan ej häller ske utan
våld; någon människa, stode hon ock på djurets
ståndpunkt, går ej häller frivilligt under
slaveriets ok.
Gumplowicz, österrikisk rättslärd som Anton
Menger, påpekar i sitt imposanta arbete
“Raskampen” (Der Rassenkampf, 2:a uppl., 1909) just i
anledning av arbetsdelningens ensidiga framhävande
som utvecklingsfaktor den “naiva“ optimism som
härleder klassernas uppkomst från ett behov efter
arbetsdelning. En förklaring, som går igen, säger
han, i otaliga variationer hos historiker, filosofer,
etnografer och socialoger och över vilken även
de största tänkare icke kommit. Vid människornas
förökning, så ungefär lyder denna argumentering,
inställde sig behovet av arbetets delning: nu blev
den ene bonde, den andre hantvärkare och några
herrar. (Anf. arb., s. 217).
Ådagalägger Gumplowicz (uttalas Gomplåvitj)
människans naturliga begär efter makt till sin
egen och sina likställdas fördel men på övriga
människors bekostnad, så betonar han i samma
arbete å andra sidan att maktförhållandet, som
uppkommer genom den enes herravälde över den andre,
är “även alltid samtidigt ett allmänt-ekonomiskt
arbetsdelningsförhållande” (ein Verhältniss der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
