- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
255

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Quidings historieuppfattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2. Den svage mannen blev den starkes slav. Vad den
förre innehade av jordens goda kom i den senares besittning.
Han blev egendomslös. Ingen egde utan kraft att försvara
det han tagit för sig av jordens goda.

3. Kvinnan liksom hennes avkomma blev desslikes den
starkes egendom.

4. Med städernas uppkomst skapas ett nytt medel till
egendomsförvärv i stället för det nästan enda som dittills
existerat: våldet, nämligen arbetet. Kapitalisten exploaterar
småningom arbetet såsom jordegaren tidigare småningom
exploaterat jorden. Egendomskällorna äro: på landet jorden,
i staden pänningen.

5. De enskildes egendom garanteras egaren först genom
vana eller hävd; sedan genom lag, som de egande själva
giva sig till skydd för sig och sina arvtagare samt för egen
säkerhet. Rättssamhället tager gestalt; individrätten är dess
grundval.

6. Egendom fanns före “individrätten”, eganderätt före
“samhället”. Egendom har varit förutsättning för uppkomsten
av individrätten. Egendomsrätt fanns före lagen, lagen gav
den blott sanktion i de makt- och egendomsegandes intresse.

Dessa teser äro helt och hållet en bekräftelse
på den modärna historiska maktteorin eller,
omvänt, den modärna maktteorin är en bekräftelse
på dem, om ock med en till dels annan
vetenskapligare motivering och utgångspunkt. Quidings
undersökningsmetod är den historiska. Och till
sina slutsatser har han kommit, såsom han själv
säger, “på rent historisk väg“. Han framställer
sedan det historiska förloppet “under bilden av
en enda handling”, den han beskriver sålunda:
“den starkare blev medveten om sin styrkas
värkningar och slog den svagare till marken“. Det
är alldeles samma tanke, varåt Gumplowicz ger
uttryck, när han i “Der Rassenkampf“ förklarar
den historiska utvecklingens princip vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free