Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två slag av revisionism, som framkallat marx-
ismens klyvning eller sönderdelning, nämligen en
reformistisk (reformatorisk), för vilken Bernstein
är den principiella målsmannen i Tyskland, och
en revolutionär, i Tyskland representerad av
Friedeberg och Michels, för så vitt man icke bör
räkna den senare mera som italienare än som tysk,
■och före dem “de unga“ på 1890-talet; i andra
land av syndikalismen, tagen i dess vidsträckta
betydelse av en samhällsomgestaltande rörelse, av
revolutionär syndikalism. Den reformistiska rikt-
ningen är på det politiska området framför allt
en socialpolitisk rörelse på det beståendes grund
i samma mening som katedersocialisterna på 70-
och 80-talen, vilka ivrade för lagreformer till för-
bättring av arbetarklassens ekonomiska, sociala
och hygieniska förhållanden och vilkas represen-
tanter till regeln voro universitetsprofessorer
därav namnet katedersocialister, ehuru frän bör-
jan utslungat av en manchesterman som speord.
De socialpolitiska socialreformatorerna, såsom
de i dag kallas, ha tagit arvet efter katederso-
cialisterna, ’vilka nu mera fallit i så låg kurs.
att de försvunnit med namnet. Yid tyska soci-
aldemokratins senaste inhemska partikongress i
Leipzig i sept. 1909 hade man tillfälle att följa
striden även i den svenska prässen mellan de
s. k. revisionisterna och gammalsocialisterna in-
om partiet. De senare, vilka även kallas än
radikaler, än ortodoxa, vilja i teorin icke höra
talas om borgerlig socialpolitik, väl därav be-
nämningen radikaler, men bedriva som bekant
i praktiken icke dess mindre en för övrigt myc-
ket egendomlig riksdagspolitik, ej häller om nå-
gon omvärdering av Marx’ läror, som i deras
ögon äga, om icke sanningens hela kriterium (kän-
nemärke), så dock expansion eller utvidgnings-
förmåga stor nog för allt slags utläggningar
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
