- Project Runeberg -  Syndikalismen. Dess väsen, teori och taktik /
45

(1910) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på den dagens ankomst visserligen icke för sig,
men för sina efterkommande i tredje och fjärde
led och så vidare i oändlighet; ett tvivel, som
gör sig ytterligare påmint vid åsynen av de nu-
varande riksdagsfraktionernas allehanda manipu-
lationer i olika land. Griffuelhes anslog, såsom
vi erfarit (sid. 31) väntetiden till 50,000 år,
vilket man begripligen får taga icke alldeles efter
bokstaven. Och vad manipulationerna angår,
torde vi till dem återkomma i annat samman-
hang.

Marx uteslöt i manifestet visserligen icke all
tanke på parlamentarisk aktion, arbetarklassens
frigörelse genom, som det så vackert heter, de-
mokratin. ‘‘Proletariatet skall begagna", säger
han sålunda, “sin politiska makt till att så små-
ningom (sic!) undanrycka bourgeoisin allt kapital,
centralisera alla produktionsmedel i statens, d.
v. s. i det till härskande klass blivna prole-
tariatets händer11. (Se Kom. manifestet, sv.
övers. p. 27.) Marx var icke mannen att sia
eller förutse syndikalismens imponerande utveck-
ling, att arbetarklassen internationellt en dag
skulle komma att genom sin fack organisation
skapa sig en ekonomisk makt i betydelse, kon-
sekvens och ingrepp i samhällsmaskineriet ojäm-
förligt mycket effektivare än vad “den politiska
makten“ någonsin skall kunna åstadkomma.
Den politiska maktens erövring, ett uttryck,
som icke är hans, utan lär dess upphovsman
vara hans lärjunge, Eccarius, som var skräddare
till yrket och vilken spelade en viss dominerande
roll på gamla Internationalens kongresser, måste
för den skull stå för honom såsom ett ound-
gängligt taktiskt medel. Att han med “politisk
makt“ förstod “parlamentarisk1’ makt visar tydli-
gen hans s. k. rekonstruktionsprogram i nämda
manifest. Hans inkonsekvens i detta hänseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsynd/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free