- Project Runeberg -  Syndikalismen. Dess väsen, teori och taktik /
64

(1910) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så dock förkasta. Från denna synpunkt talas-
också inom anarkismen om anhängare av och
principiella motståndare till organisationen: om,
som man säger i Italien, "organizzatori" och
"antiorganizzatori". (Se Zoccoli, anf. arb., s. 462.)
Man kan väl även bland individualist-anarkister-
na slå sig samman i “grupper", men detta slags
organisation är då endast av provisorisk ocb,
tillfällig nat-ur samt utan inbördes sammanhåll-
ning. När i Italien 1892 ett självständigt anar-
kistiskt parti bildades, sökte man få till stånd
en fastare organisation utan att dock lyckas på
grund av, såsom det heter, motstånd från Stir-
nerianare och Nietzscheanare, men som hade
till följd att “ansenliga delar av de anarkistiska,
grupperna lösgjorde sig från de amorfa bild-
ningarna och anslöto sig till det nya partiet-
inom den uppblomstrande socialistiska arbetar-
rörelsen", varibland deras ledare Merlino och
Monticelli. (Michels.) Sedan har partiet “försum-
pats", och syndikalismen har blivit arbetarrö-
relsens räddare genom dess ingjutande av nytt
friskt blod i rörelsen. Bakunin och Kropotkin
äro i individualist-anarkisternas ögon inga anar-
kister, utan federalister och libertärer. Genom
bejakandet av den individuella viljan och kraften
komma, såsom Zoccoli framhäver i sitt nämnda,
värk, många av dem till att försvara och er-
känna rätten till privategendom m. fl. anti-socia-
listiska slutsatser.

Att fatta beslut och samlas om resolutioner
betraktas som intrång på "individens frihet".
Om beslut och resolutioner, lär en "förstockad"
Stirnerianare, enligt vad Cornelissen berättar (s.
352), på 1896 års internationella revolutionära
kongress i London förklarat sig icke ha kommit
till kongressen för att deltaga; han hade kom-
mit dit icke för att ingå avtal (paktieren) med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsynd/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free