Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marx efter han ii framträdande smak för egen
*>ch officiell auktoritet kom honom att så små-
ningom modifiera sin uppfattning om staten till
förmån för statsauktoritetens upprätthållande, och
detta kommer till allt märkbarare uttryck vid
liden före och efter de händelserika åren 1871
och 72. Hans förföljelse mot Bakunin nådde då
sin höjdpunkt; Paris-kommunen dränktes i blod
och tyskarna besegrade fransmännen i det ännu
blodigare fransk-tyska annekteringskriget 1870
71; allt händelser, vilka i sin mån bidrogo att
väcka hans slumrande instinkt för auktoritetens
allbjudande makt. Och det var vid denna tid, som
han gjorde den sidan 83 (not 33) omnämda täxtför-
vanskningen av Internationalens redan sanktio-
nerade statuter genom att göra “den politiska
rörelsen" till huvudfaktor i arbetarklassens fri-
görelsekamp. Så både kritiskt och skarpt han
än far ut i sina “randanmärkningar" till det för-
ut omnämnda kompromissprogrammet av 1875, det
s. k. Gotha-programmet, mot den lassalleska folk-
staten och mot demokratin över huvud taget,
så pekar han där det oaktat på ett nytt fram-
tidens statsväsen, visserligen utan ringaste an-
tydan om vad han egentligen därmed menade.
(Se Bergegrens svenska övers., sid. 21 — 22). Det
är enligt Bernstein efter "Kommunen" (och fransk-
tyska kriget tillägga vi) som Marx anbefallt “om-
störtningspartiet" s. k. laglig värksamhet och
“det parlamentariska arbetets långsamma pro-
paganda.14).
Engels har ävenledes bl. a. i sin propaganda-
skrift "Socialismens utveckling från utopi till ve-
tenskap" konstaterat, att i samma ögODblick, som
staten övertagit produktionsmedlen i samhällets,
namn, upphör hans sista självständiga akt som
.stat; han gör sig överflödig och “dör bort" av
"sig själv". (Se Brantings sv. övers. sid. 56).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
