Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad vi förut sagt om “anti" o. "extra", s. 98.}-
Syndikalismen är, sade i sin tur Pouget, "icke
blott en dagligen återkommande reformatorisk
aktion, själva bakslagen (répereussions) i den
syndikalistiska aktionen anvisa nödvändigheten
av en aktion för den fullständiga sociala om-
bildningen; vi driva för den skull av tvång
(forcément) politik, icke valpolitik, men politik
i ordets allmänna mening”’ (sens large).
All syndikalistisk politik koncentrerar sig allt-
så i utanför-parlamentarisk aktion. På en föl-
jande fackföreningskongress i Amiens 1906, var-
est icke blott nämnda samorganisation ytterligare
sanktionerades, utan där den syndikalistiska
teorin eller sammanfattningen av syndikalismens
grundidéer erhöll sin ännu skarpare formulering,
framhäves i en resolution, att arbetarklassens
frigörelse går genom fackorganisationen såsom
•‘det kraftigaste av alla medel”. Att vänta ar-
betarklassens befrielse av ”de regerande0 be-
tecknas som “ren inbillning*.
Ställer syndikalismen sig utanför val- och
pavlamentspolitiken, äger å andra sidan syndi-
kalisten som enskild individ frihet att deltaga i
val eller icke. Syndikalismen är med andra
ord neutral gent emot de socialistiska partierna
liksom den över huvud taget vill innesluta inom
sig alla arbetare, oavsett vilken filosofiska, po-
litiska eller religiösa åskådning de omfatta. Men
dess neutralitet är icke den passiva neutralitet,
som utmärker tysk och engelsk fackorganisa-
tionsvärksamhet, vad vi sedan skola närmare
utveckla. Den revolutionära syndikalismen är
en kamporganisation, som sträcker sina krav
långt utöver de rent ekonomiskt, endast för
dagen gällande fackliga inträssena: löneförhöj-
ning, förkortad arbetstid o. dyl.; den driver,
som vi sett, t. ex. en energisk antimilitaristisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
