- Project Runeberg -  Syndikalismen. Dess väsen, teori och taktik /
172

(1910) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“splittringsförsöken1, i Folkets Hus’ A-sai don
17 doc. förra året enligt “»Socialdemokratens
referat dagen efter. Hr Branting profeterade
på nämnda möte även att den tid kan komma,
då "partiet självt beslutar en organisationsform,
vari fackföreningarna ej alls ingå". Rått så.

2. Den Iranska och eugelsk-tyska (trade-
uniomistiska) fackföreningsneutraliteten
och deras olika karaktär. — Det kan ju icke
innebära annat än en ofantlig styrka för en
rörelse av sa samhällsomdanande natur som
den revolutionära syndikalismen att hålla borta
allt .som är ägnat att söndra, under det att
den samlar all sin kraft pä inälet; det mål. son t
är rörelsens ändamål. Ingenting splittrar viljorna
så mycket som politiken, tummelplats som den
är för allehanda partier, meningar och åsikter
även inom ett och samma läger på grund av
såväl frågornas oräkneliga mängd och mång-
skiftande beskaffenhet som hänsynstagandet tiii
mot varandra stridande folkmeningar. Just er-
farenheten i Frankrike har visat nödvändigheten
av att utesluta all partipolitik från den syndi-
kalistiska arbetarrörelsen, frånsett syndikalis-
mens i övrigt principiella uppfattning av staten.
Denna idé om syndikalismens politiska neutralitet
har uppkommit av förhållandena, icke på grund
av någon lära eller på förhand uppkonstruerad
teori. Den franska arbetaren är som proletär
alltid den samma med samma mål och inträs-
sen, han mä räknas i hur många tusen som
hälst, men som politiker och valman framträder
han under en mängd skepnader vanligen med
namn efter particheferna: han är guesdist.
allemanist. broussist, jaurésist, ty deras parti-
chefer heta G-uesde. Allemane. Brousse, Jaurés.
Han står härigenom i vägen för sig själv, är i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsynd/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free