- Project Runeberg -  Syndikalismen. Dess väsen, teori och taktik /
173

(1910) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

opposition med sig själv och avlägsnar sig själv
från vad som skail vara hans stora mål: hans
egen ekonomiska frigörelse från kapitalistiskt
och statsligt ok. “Den dag“, heter det därför
i en syndikalistiskresolution, “densyndikalistiska
rörelsen såsom sådan deltager i politisk aktion,
sönderfaller den samtidigt 1 lika många delar
som det finnes politiska partier något som
.syndikaten för ingen del kunna gä med på utan
iitt samtidigt avlägsna sig från sin egentliga
uppgift att inom sig samla tie exploaterades
klass". Uttalandet, ehuru grundat på den franska
arbetarpolitikens förhållanden, äger universell
betydelse för all syndikalism med revolutionärt
mål. Det är fransmannens andliga överlägsen-
het denna att uppställa grundsanningar för alla
folk och alla förhållanden.

Människornas religiositet är också som be-
kant ett söndring,selement, understundom gras-
serande ännu värre än de politiska partimenin-
garna. Den franska syndikalismen tillmäter
denna sida av mänskligt tankeliv en mycket
underordnad eller rättare ingen betydelse alls.
Den betraktar de religiöst troende, såsom en av
dess ledande män Pouget yttrar, "som en läm-
ning av ett förflutet, som utplanas från dag till
dag och varom det icke är mer fråga i det
praktiska livet".65) Ordet religiös förekommer
därför undantagsvis någon enda gång i upprop
och manifest; det är till regeln ersatt med an-
tingen “moralisk" eller ännu oftare "filosofisk".
1 Allm. arbetsförbundets statuter, vilka utgöra
reglementet för de samordnade franska organi-
sationernas inbördes förhållande, talas om inga
arbetarnas religiösa, men väl moralisk?» inträssen.
Liksom de politiska, höra de religiösa åsikterna,
därest arbetaren ännu hyser sådana, till hans
privata, som på intet vis få störande hindra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsynd/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free