Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
området, innesluter för den skull givetvis den
naturliga viljeriktningen att icke blott vinna
massorna utan även organisera dem för att
såmedelst förvissa sig om den nödvändiga ak-
tionsförmågan. Men varje socialistiskt parti är
i sig självt även ett etikens parti (etik såsom
kamp mot det onda). Yarest i en arbetarkär
socialistiskt tänkesätt utvecklas, äga vi, säger
Miehels, en överflödande rikedom på etiska (mo-
raliska) faktorer, framför allt pliktkänsla mot
sin egen klass, kallad solidaritet, samt mer och
mindre konsekvent genomförd offervillig strävan
efter ett samhälle utan klasser som mål. Även
de största föraktare av moralen (etiken) och
moralister (etiker) kunna — såvida de äro so-
cialister — icke undandraga sig uppgiften att
övertaga etikenis roll, om icke alltid i sitt privata
liv och i sina kampmedel, så likväl i sina so-
ciala strävanden.1)
För syndikalisten är den revolutionära viljan
högsta form av social-idealism. I .den utmynna
alla de själsliga egenskaper, vilka kunna förbe-
reda och göra en social revolution möjlig; i den
innefattas solidaritet, offervillighet, entusiasm,
målmedvetenhet. De ideella, moraliska mak-
terna gå här hand i hand med gemenskapen i
de ekonomiska inträssena. Riktad på ett be-
stämt mål är dess högsta yttring den sociala
generalsträjken, som är ett annat namn för re-
volutionen själv. I det praktiska livets vardags-
kamp sönderfaller den i en mängd moment, i större
och mindre strider mot ärkefienden, kapitalis-
men och de henne hägnande makterna. Sorel,
vilken skrivit ett större värk över Renan, kri-
stendomens historieskrivare och Kristus-tolka-
ren, samt ett mindre arbete om kyrkan och
staten2), har givit generalsträjken karaktär av
social myt. vilket kommit mången “marxist“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
