Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sieralsträjkerr. övers. o. utg. på ungsocialistiska
partiets förlag, 1906, s. 27).
På gatnla Internationalens första kongress i Geneve
1866 yttrades i en resolution, att “generalsträjken för-
bleve en abstraktion utan revolutionärt värde, så länge
arbetarklassen icke hade skapat en solid ekonomisk or-
ganisation", vilket den sålunda klart insåg vara ett ound-
gängligt villkor. Den rekommenderade för den skull
“en internationell organisation" såväl som “en aktiv so-
cialistisk propaganda".10j På kongressen i Bryssel 1868
liade man kommit saken ännu närmare; och fastställde
man nu som princip, “att samhället icke skulle kunna
bestå, om produktionen avstannade under en viss tid;
att det skulle vara tillräckligt att upphöra att producera
åt producenterna för att göraopersonliga och despotiska
regeringsingrepp omöjligt".11) Ar 1873 hade Internationa-
lens belgiska sektion (gamla Internationalen var som be-
kant uppdelad i sektioner, varvid varje till Internationa-
len anslutet land omfattade en sektion) hemställt till
a,ndra sektioner att arbeta för “den universella sträjken";
ett hemligt utskott tillsattes å den samma år avhållna
kongressen i Geneve, men i Internationalens dåvarande
belägenhet (den vargenom Marx-Utinska intrigerna sprängd)
förklarade kongressen sig icke kunna giva frågan om
generalsträjken en fullständig lösning, utan anbefallde
arbetarna trängande fackorganisationens internationella
organisering.12)
Allt sedan den franska syndikalismens inträde i sitt
nya skede genom 1884 års fackföreningslag har general-
sträjken stått på dagordningen på de flästa fackförenings-
kongressema i Frankrike, ävensom på några partikon-
gresser av gucsdister, allemanister m. fl. samt genom
franskt initiativ även på ett par, tre internationella partikon-
gresser. I uppenbar opposition till den under Guesde
stående marxistiska ledningen, som städse varit general-
sträjkens svurne motståndare, fattade 1888 års franska
fackföreningskongress i Bouscat en resolution med för-
klaring, att “allenast generalsträjken, d. v. s. allt arbetes
fullständiga nedläggande eller revolutionen, kan åstad-
komma arbetarnas frigörelse".1®) På syndikalistkongres-
sen i Paris 1893 tillsattes en särskild “generalsträjkens
organisationskommission", som sedermera efter Allmänna
arbetsförbundets (C. G. T:s) bildande 1895 blivit en stå-
ende institution inom den fackliga landsorganisationen.
På sin första kongress efter sitt bildande eller år 1896
proklamerade nämnda landsorganisation generalsträjken i
princip och i opposition mot teorin om den politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
