Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gan på produktionens alster samt institution för
den internationella varuförmedlingen.
Den revolutionära syndikalismen torde ifråga
om den socialistiska samhällsproduktionen få
räknas till den riktning av den allmänna socia-
lismen, som vanligen benämnes federalistisk so-
cialism. Enligt denna är den socialistiska sam-
hällsordningens tyngdpunkt förlagd till kommu-
nen. Utövarna av olika yrken (producentför-
eningarna) äro förenade till en enhetlig socia-
listisk kommun (“arbetsbörs"). Samhället är upp-
delat i enskilda med varandra “svagt" sam-
manbundna kommuner. Den centralistiska so-
cialismen, till vilken socialdemokratin utan tve-
kan är att räkna, förlägger däremot den ekono-
miska samhällsordningens tyngdpunkt till (den
socialistiska) staten. Den är utrustad med en
nutidsstats makt och auktoritet och har som
nutidsstaten sina lokala sig underordnade eko-
nomiska organ. Dessa organ eller associatio-
ner, såsom vi till omväxling med kommuner ju
kunna benämna dem, bilda med staten som
högsta myndighet ett slutet, avspärrat helt,
såsom en nutidens stat är avspärrad från en
annan nutidens stat.
Z. Höglund har efter Sombart framburit so-
cialdemokratins bekymmer huru illa det komme
att gå, om fackföreningarna företogo sig att
leda produktionen. Huru lösa problemet? Yi
svara:
Vårt lands jordbruk bedrives till huvudsak-
lig del av i facket plumpt okunniga bönder eller
av dilettanter, kapitalister, vilka på “gamla da-
gar" lagt sig till med en lantegendom för att
i lugn och ro framleva sitt återstående lättje-
fulla liv, men för vilkas jordbruk arbetaren och
befallningsmannen äro goda nog att ha till le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
