Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Norge och Danmark. Hos oss har Branting
fallit på den något egendomliga idén att göra fack-
föreningsrörelsen till en ras- och nationalitets -
fråga. Han har som sin mening gjort gällande,
att syndikalismen endast kunnat uppstå i Frank-
rike och ha sitt hemvist endast under Frank-
rikes exceptionella förhållanden, men som aldrig
skulle kunna vinna burskap i Norden eller på
germansk botten över huvud taget. Syndika-
lismen ger Branting även en betydelse, såsom
om den vore någonting helt annat än fackföre-
ningsrörelse i allmänhet. Den tyska och engelska
fackföreningsrörelsen är naturligtvis lika mycket
syndikalism som fransk fackföreningsrörelse.
Skillnaden är blott den, att den franska syndi-
kalismen har en den engelsk-tyska syndikalismen
motsatt åskådning; ur denna synpunkt kan man
ju dock alltid tala om en bestämd form av
syndikalism. Det finnes, såsom Griffuelhes sä-
ger, i Tyskland en massa syndikatiserade, fack-
ligt organiserade, men ingen syndikalism i be-
tydelsen av en teori, som innesluter och sam-
manfattar all proletariatets taktik. (Jfr “Syn-
dikalistiskt Bibliotek" II: 45). Bernstein har gjort
ett försök att skapa en sådan för Tyskland under
den för “den ärorika taktikens" stora land för-
ödmjukande känslan av att “en fackförenings-
teori" felas det tyska proletariatet. Den tyska
fackföreningsrörelsen är hänvisad till ett arbets-
fält, som ligger helt och hållet inom det borger-
liga samhällets ram, medan de politiska partier-
nas uppgift skulle vara samhällsformens prin-
cipiella ombildning. Den franska fackförenings-
rörelsen grundar sin värksamhet, sin aktion på
en teori, som gör fackföreningen, syndikatet, till
“revolutionens hävstång" och vilken placerar
den i hela den socialistiska rörelsens medel-
punkt. (Jfr s. 70 — 72 m. fl. ställen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
