- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée
(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

HOMEROS' ODYSSÉE

FRÅN GREKISKAN
AV
ERLAND LAGERLÖF

Schöne Welt, wo bist du? — Kehre wieder,
holdes Blüthenalter der Natur!
Ach, nur in dem Fenland der Lieder
lebt noch deine goldne Spur.

Schiller i »Die Götter Griechenlands.»

ANDRA UPPLAGAN

C. W. K GLEERUPS
FÖRLAG LUND

MALMÖ
LANDBY & LUNDORENS BOKTRYCKERI A.-B.
1920


Förord till den elektroniska utgåvan

Digitaliserad av Kalle i juli 2009. Erland Lagerlöfs klassiska översättning av Odysséen är från 1912. Denna andra upplaga från 1920 tillämpar modern stavning. Läs mer om verket i Wikipedia.


The above contents can be inspected in scanned images: framsida, titelsida, titelbladets baksida, i, ii, iii, iv

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - framsida, titelsida, titelbladets baksida, i, ii, iii, iv
Förord - i
Första Sången. Gudaförsamling. Athenes besök på Ithaka - 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11
    Gudarna besluta, att Ulysses skall få slippa bort från Kalypsos ö och komma hem. Athene besöker i konung Mentes' skepnad Ithaka och uppmanar Telemachos att nästa morgon sammankalla folket till ting och där förvisa sin moders många friare, som dagligen dväljas i huset och föröda dess välstånd, samt att resa till Nestor och Menelaos för att efterhöra sin fader.
Andra Sången. Tinget på Ithaka - 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22
    Telemachos sammankallar på morgonen tinget, där han dock förgäves besvärar sig över friarnas framfart och lika förgäves begär ett skepp för att fara och efterforska fadern. Efter tinget uppsöker honom Athene i Mentors skepnad och lovar att skaffa honom skepp och manskap, och på kvällen avsegla de till Pylos.
Tredje Sången. I Pylos - 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34
    I soluppgången landar Telemachos vid Pylos, där Nestor med sitt folk just håller på att offra ute på stranden. Nestor skildrar för honom achaiernas hemfärd från Troja, intalar honom mod och beslutsamhet och råder honom att besöka Menelaos. Åtföljd av Nestors son Peisistratos, reser han nästa morgon till Sparta, dit de framkomma på aftonen följande dag.
Fjärde Sången. I Sparta - 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54
    Menelaos, som just firar dubbelbröllop åt son och dotter, mottager vänligt de båda resande ynglingarna. Talet faller på Ulysses, och Telemachos blir igenkänd, varefter Helena och Menelaos berätta om bragder av Ulysses. Nästa morgon begär Telemachos upplysningar om sin faders öde, och Menelaos omtalar för honom, vad han själv på ön Faros i Egypten av havsguden Proteus hört om achaiernas hemfärd och om Ulysses' vistelse hos nymfen Kalypso. — Friarna i Ulysses' hus få kunskap om Telemachos' bortresa och lägga sig med ett skepp i försåt för att mörda honom på hemvägen. Härolden Medon berättar deras anslag för Penelope, som i sin sorg och förtvivlan tröstas av Athene med en nattlig drömsyn.
Femte Sången. Ulysses' färja - 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66
    Zeus skickar Hermes till Kalypso med befallning att låta Ulysses fara hem. Hon lyder, fastän ogärna. Ulysses bygger sig en färja och beger sig till sjöss. På adertonde dagen av hans segling uppväcker Poseidon en storm, som splittrar färjan. Havsnymfen Leukothea lånar honom då sin slöja, med vars hjälp han simmar i två dygn, tills han på tredje dagen uppnår Faiakernas ö och räddar sig in i mynningen av en flod. Utmattad faller han i djup sömn.
Sjätte Sången. Ulysses och Nausikaa - 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75
    Nausikaa, dotter till Faiakernas konung Alkinoos, kör på morgonen till floden med sina tärnor för att tvätta. Medan tvätten torkar, kasta de boll, bollen faller i floden, tärnorna uppgiva ett skrik, och Ulysses vaknar. Han träder bönfallande fram till Nausikaa, som ger honom kläder och mat och låter honom följa med bakefter vagnen, då hon kör hem; dock ber hon honom att för skvallrets skull stanna vid Athenes lund utanför staden, tills hon själv hinner fram till slottet.
Sjunde Sången. Ulysses kommer till Alkinoos - 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84
    Ulysses går om en stund fram till staden. Vid stadsporten möter honom Athene, i skepnad av en flicka med ett vattenkrus, och ledsagar honom till kungens palats. Han inträder och bönfaller drottning Arete om skydd och mottages gästvänligt av alla. Efter måltiden förtäljer han för kungen och drottningen sina senaste öden.
Åttonde Sången. Festlig dag hos Faiakerna - 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98
    På morgonen hålles ting, där anstalter träffas för främlingens hemfärd. Därefter festligt gille hos Alkinoos. Tävlingslekar. Ulysses kastar en diskus. Dans och sång; den blinde skalden Demodokos sjunger om ares' och Afrodites kärleksäventyr. Ulysses får rika gästvänskänker av Faiakernas drottar. Vid aftonmåltiden sjunger Demodokos om trähästen i Troja. Alkinoos, som märker, att främligen därvid röres till tårar, uppmanar honom att säga sitt namn och berätta sina öden.
Nionde Sången. Kikonerna. Lotofagerna. Cyklopen - 99, 100, 101, 102, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112
    Ulysses börjar berättelsen om sina äventyr under hemfärden från Troja. Han förtäljer om sin olyckliga strid med Kikonerna, om Lotofagerna och om sin inspärrning i bergshålan hos cyklopen Polyfemos, som uppäter sex av hans män.
Tionde Sången. Aiolos. Laistrygonerna. Circe - 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126
    Ulysses skildrar sin vistelse hos Aiolos, vindarnas konung, som vid avfärden lämnar honom en säck med vindarna däri inspärrade. Redan är han Ithaka så nära, att han skönjer kusten, då hans män av nyfikenhet öppna säcken: vindarna rusa ut, och han kastas av stormen tillbaka till Aiolos' ö, men bortvisas där med stränghet. Han kommer till Laistrygonerna, som förstöra elva av hans skepp; på det enda överblivna kommer han till ön Aiaie, där nymfen Circe bor. Circe förvandlar hälften av hans män till svin, men Ulysses själv motstår hennes trollkonster, väcker hennes kärlek och frälsar sina män. Efter ett år vill han fara vidare hemåt, men Circe bjuder honom att först besöka de dödas rike och där fråga Teiresias om sitt öde. Elpenors död.
Elvte Sången. Ulysses i underjorden - 127, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142
    Ulysses seglar över världsströmmen Okeanos och landar i Kimmeriernas mörka och dimmiga land. I nedgången till underjorden offrar han där dödsoffer, och de dödas skuggor närma sig. Först Elpenor; därpå Teiresias, som förutsäger hans öden; därnäst hans moder; vidare en mängd berömda, forntida kvinnor samt därefter hjältekamraterna från trojanska kriget; Agamemnon, Achilles, Patroklos, Antilochos och Ajas. På avstånd ser han Minos, Orion, Tityos, Tantalos och Sisyfos; slutligen Herakles' skugga.
Tolvte Sången. Sirenerna. Skylla och Charybdis. Solgudens oxar - 143, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153
    Han återkommer till Circes ö och begraver Elpenor. Circe yppar för honom de faror, som vänta honom på hemfärden. Han seglar förbi Sirenerna och fram emellan Charybdis och Skylla, som griper och uppäter sex av hans män, samt landar sedan på Thrinakias ö, där hans män av hungersnöd slutligen slakta några av Solgudens heliga oxar. Till straff lida de sedan skeppsbrott, Ulysses ensam räddas och driver i land på Kalypsos ö Ogygia. Därmed slutar han sin äventyrssaga.
Trettonde Sången. Ulysses' överfart till Ithaka - 154, 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162, 163, 164
    Ulysses går ombord, lägger sig på skeppet till vila och blir sovande av Faiakerna rodd över havet hem till Ithaka och där buren i land; men skeppet blir på hemvägen av Poseidon förvandlat till sten. Ulysses vaknar upp, men känner icke igen sitt land. Athene uppenbarar sig för honom, hjälper honom att gömma alla skänkerna, rådslår med honom om friarnas förgörelse och förvandlar honom till en trasig tiggaregubbe.
Fjortonde Sången. Ulysses gästar svinherden Eumaios - 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173, 174, 175, 176, 177
    Ulysses kommer till svinherden Eumaios och blir vänligt mottagen i hans hydda. Herden tror icke på hans försäkran, att Ulysses lever och snart är att vänta, men lyssnar gärna till vad han diktar upp om sig själv. Efter aftonmåltiden inbryter en kall och stormig natt. Genom en skämtsam berättelse av Ulysses bevekes Eumaios till att breda en varm kappa över honom. Själv tillbringar han natten på vakt ute hos svinen.
Femtonde Sången. Telemachos' hemresa - 178, 179, 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190, 191
    Telemachos tager avsked av Menelaos och får av honom rika skänker, kör tillbaka till Pylos, stiger strax ombord, upptager på skeppet en flykting, siaren Theoklymenos, och seglar under natten hem på en omväg för att undgå friarnas försåt. — Svinherden berättar för Ulysses sin levnadshistoria. — Telemachos landar i gryningen, låter skeppet fara vidare fram till staden, men begiver sig själv till Eumaios.
Sextonde Sången. Ulysses röjer sig för Telemachos - 192, 193, 194, 195, 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 203
    Telemachos kommer till svinherdens hydda och skickar honom strax till Penelope med bud om sin lyckliga återkomst. Under herdens frånvaro upptäcker sig Ulysses för sin son och avtalar med honom friarnas förgörelse. Emellertid landar Telemachos' skepp vid staden till stor missräkning och harm för friarna, som strax rådgöra om att nu i stället mörda honom hemma på Ithaka. Eumaios återkommer på kvällen till sin hydda.
Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden - 204, 205, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212, 213, 214, 215, 216, 217, 218
    Tidigt på morgonen går Telemachos in till staden. Längre fram på dagen går Ulysses dit som tiggare i sällskap med Eumaios. På vägen blir han smädad och misshandlad av getherden Melanthios. Han kommer till sin kungsgård, och hans gamla hund Argos känner igen honom. Ulysses går runt bland friarna och tigger, varvid Antinoos kastar en pall på honom. Penelope begär att få tala med tiggaren. Eumaios vandrar på aftonen hem till sig.
Adertonde Sången. Ulysses slåss med tiggaren Iros - 219, 220, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227, 228, 229
    Ulysses slåss med tiggaren Iros, som vill jaga honom undan från hans egen tröskel. Penelope visar sig för friarna och får föräringar av dem. Ulysses förnärmas av husets tärnor och av Eurymachos. Friarna begiva sig hem till vila.
Nittonde Sången. Ulysses talar med Penelope. Han igenkännes av Eurykleia - 230, 231, 232, 233, 234, 235, 236, 237, 238, 239, 240, 241, 242, 243, 244
    Ulysses och Telemachos bära vapnen ut ur salen och upp i en kammare. Ulysses samtalar med Penelope. Hans gamla amma Eurykleia känner igen honom på ett ärr på benet, då hon badar hans fötter. Penelope beslutar att låta frieriet nästa dag avgöras genom en tävlan i bågskjutning och går sedan till vila.
Tjugonde Sången. Timmarna före friarnas död - 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251, 252, 253, 254
    Ulysses, som över natten vilar ute i hallen, väckes av sin makas jämmer, men får av Zeus lyckobådande järtecken. I huset rustas till fest, och herdarna komma med offerdjur. Koherden Filoitios röjer sitt trogna sinnelag. Friarna avhållas av ett järtecken från att mörda Telemachos. Vid gillet kastas en oxlägg efter Ulysses. Siaren Theoklymenos förhånas och går sin väg.
Tjugoförsta Sången. Bågskjutningen - 255, 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 263, 264, 265
    Anstalter till bågskjutningen. Telemachos försöker att spänna sin faders båge, men avhålles därifrån av denne. Friarna försöka, den ene efter den andre, men fåfängt. Ulysses upptäcker sig under tiden för de tvänne trogna herdarna och befaller dem att stänga gårdsporten och dörren till kvinnovåningen. Han får slutligen bågen i handen, spänner den och skjuter pilen genom alla yxornas öglor.
Tjugoandra Sången. Dråpet på friarna - 266, 267, 268, 269, 270, 271, 272, 273, 274, 275, 276, 277, 278
    Ulysses nedskjuter Antinoos och upptäcker sig för friarna. Eurymachos bönfaller om förskoning för dem, men Ulysses är obeveklig och nedskjuter den ene efter den andre. Telemachos hämtar ner vapen från kammaren, men glömmer att stänga dess dörr, varpå getherden smyger sig dit upp och hämtar vapen åt friarna; men snart blir han gripen och bunden däruppe av de bägge andra herdarna. Strid. Avgörande seger. Endast skalden Femios och härolden Medon skonas. Eurykleia jublar över de fallna friarna. Salen röjes ren, liken släpas ut, och de trolösa tärnorna hängas. Ulysses röker huset med svavel.
Tjugotredje Sången. Kongungaparets återförening - 279, 280, 281, 282, 283, 284, 285, 286, 287, 288
    Eurykleia går efter Penelope, som dock ej vill tro, att Ulysses är hemkommen. Ulysses anställer dans och musik i huset för att förvilla stadsborna. Genom att för sin hustru omtala en hemlighet, som ingen utom hon och han själv känner till, häver han alla hennes tvivel. Återseendets fröjd. Konungaparet berättar för varandra sina öden. Tidigt nästa morgon ber han Penelope att under dagen hålla sig instängd och går själv med sin son och herdarna ut till sin faders Laertes på landet.
Tjugofjärde Sången. Förlikningen - 289, 290, 291, 292, 293, 294, 295, 296, 297, 298, 299, 300, 301, 302
    Friarnas själar träffa i underjorden Achilles och Agamemnon i samtal med varandra. Agamemnon prisar Ulysses lycklig, då han får höra om hans hemkomst och blodiga hämnd. — Ulysses upptäcker sig varsamt för sin gamle fader och igenkännes av gubben Dolios och hans söner. — Antinoos' fader Eupeithes ställer till ett upplopp, som hastigt dämpas med Athenes hjälp.

Project Runeberg, Wed Aug 31 00:27:40 2011 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/homeody/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free