- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
12

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Sången. Tinget på Ithaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANDRA SÅNGEN.


Tinget på Ithaka.



Men när i gryningen sken den rosenfingrade Eos,
reste från bädden sig fort den älskade son av Ulysses,
tog sina kläder uppå och sitt eggade svärd över skuldran
och på de glänsande fötterna band sina sköna sandaler,
trädde därefter ur kammaren ut, lik en gud till att skåda.
Nu härolderna bjöd han strax med sin ljudliga stämma
sammanropa till tings de lockiga män av Achaia.
Höjde då dessa sitt rop, och folket sig samlade hastigt.
Men när de kommit tillstäds och alla församlade voro,
gick han till tinget åstad med kopparlansen i handen,
icke allena, men följd utav två snabbfotade hundar.
Och ett gudomligt behag göt ut över honom Athene,
och allt folket på ynglingen såg, där han kom, med beundran;
drottarna lämnade rum, och på faderns tron han sig satte.

Därpå tog hjälten Aigyptios först till orda ibland dem,
som var den visaste man och var lutande redan av ålder.
Även av honom en son drog åstad med den ädle Ulysses
fjärran till Ilion, fålarnas bygd, på de hålkade skeppen,
Antifos, krigaren båld, men honom den vilde cyklopen
dräpte i grottans valv som den siste han gjorde till kvällsvard.
Trenne han ägde ännu; den ene, Eurynomos, levde
friarnas liv, men de två förvaltade fädernegården;
aldrig han hörde dock upp att den förste begråta och sörja.
Ägnande honom en tår, han höjde sin stämma och talte:

"Lyssnen till mig, Ithakensiske män, jag har något att säga!
Aldrig ett ting har det hållits hos oss och ej heller en sittning,
sedan den ädle Ulysses drog bort på de hålkade skeppen.
Vem har då samlat oss nu? Vem känner så högt det av nöden,
antingen en av de unga det är eller en av de äldre?
Månne han hörde ett bud om att hären nu kommer tillbaka,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free