- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
24

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Sången. I Pylos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Talade Pallas Athene, och strax hon begynnte att före
gånga med ilande steg, och han följde gudinnan i fjäten
fram till de pyliske män, där i offerskaror de sutto.
Där satt Nestor i sönernas krets, och av svennerna runtom
lagades köttet, här stektes det re’n, där stacks det på spetten.
Och när de fingo syn på de främmande, kommo de mangrant,
räckte till hälsning sin hand och bjödo dem in till att sitta.
Främst ibland alla Peisistratos kom, den sonen av Nestor,
tryckte dem bägge i hand och lät dem vid festliga gillet
sätta sig ner på den sandiga strand uppå mjukaste fårskinn
hos Thrasymedes, hans bror, och hos Nestor, hans vördade fader,
därpå han stycken dem gav utav innanmätet och islog
vin i en gyllne pokal, och nu välkomnande talte
Pallas Athene han till, den dotter av Zeus med egiden:

"Bed nu, o främling, en bön till den mäktige drotten Poseidon!
Hans är det offermål, som mötte er här vid er ankomst.
Men när av vinet du stänkt och bedit en bön, som det bör sig,
räck åt din vän jämväl pokalen med ljuvliga vinet,
att han må offra; jag tänker han ock till odödliga gudar
beder, ty gudarnas hjälp vi människor alla behöva.
Dock är han yngre än du, vid min egen ålder allenast;
därför jag räcker nu först åt dig själv den pokalen."

Sade och gav henne bägarn i hand med det ljuvliga vinet.
Glad var Athene att se, hur den unge var vettig och rättvis,
eftersom först henne själv han räckte den gyllne pokalen.
Därpå hon innerligt bad till den mäktige drotten Poseidon:

"Hör vår bön, jordfamnande gud, du starke Poseidon,
och förvägra du ej att giva oss det, som vi bedja!
Främst må åt Nestor själv och hans söner du lycka beskära,
sedan åt alla de övriga, ock, som bo uti Pylos,
gälda en fröjdfull lön för den härliga festhekatomben.
Äntligt förläna åt mig och Telemachos lycka i värvet,
som fört oss hit över hav, och att lyckligen lända till hemmet."

Bedjande talte hon så, och själv uppfyllde hon bönen.
Därpå den härliga dubbelpokal hon Telemachos räckte;
sammalunda då bad den älskade son av Ulysses.

Sedan de ryggradsköttet nu stekt och det dragit av spetten,
fingo de alla sin del och höllo en lysande måltid;
men när de stillat hade sin lust till att äta och dricka,
började orda bland dem vagnskämpen Gereniske Nestor:

"Nu kan det bättre gå an, sedan gästerna njutit av maten,
att man dem frågar och spörjer sig för, vad männer de äro.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free