- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
42

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. I Sparta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Svarade honom Telemachos då, den vettige yngling:
"Gudaborna Atrid, folkskarornas drott Menelaos!
Ack dess värre! Ej detta likväl avvärjde hans ofärd,
ej om så hjärtat, som slog i hans bröst, av järn hade varit.
Dock, nu låten oss komma i säng, för att njuta vi måtte
äntligen vila och ro, i den ljuvliga sömnen försänkta."

Sade. Argiviska Helena strax sina tärnor befallde
ställa i pelarehallen en säng och bädda med sköna
purpurfärgade bolstrar däri och på dessa med filtar,
bredande över till sist, till att hölja sig, täcken av ylle.
Strax ur salen de skyndade ut med facklor i handen,
sängen de redde, och utav en härold gästerna fördes.
Sålunda lade sig där uti pelarehallen till vila
Nestors lysande son och Telemachos, ädlingen unge;
drotten i innersta kammaren sov av det höga palatset,
och långslöjad och skön vid hans sida sig Helena lade.

Men när i gryningen sken den rosenfingrade Eos,
reste från bädden sig fort Menelaos, väldig i härskri,
tog sina kläder uppå och sitt eggade svärd över skuldran
och på de glänsande fötterna band sina sköna sandaler,
trädde därefter ur kammaren ut, lik en gud till att skåda,
och hos Telemachos satte sig ned och talte och sade:

"Käcke Telemachos, vad för ett värv har förmått dig att färdas
till Lakedaimons stad över havets väldiga ryggar?
Är det ett allmänt värv eller enskilt? Säg mig det öppet!"

Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Gudaborne Atrid, folkskarornas drott Menelaos!
Kommen jag är i det hopp, att du något försport om min fader.
Godset förödes för mig, och de rika förråden förtäras,
huset är fullt av fientliga män, som för mig nu beständigt
slakta båd’ getter och får och oxar med släpande fötter;
alla begära min moder till viv, och de härja som våldsmän.
Därför jag kommer och famnar ditt knä, om du ville mig säga
allt vad du vet om hans sorgliga död, om du kanske med egna
ögon var vittne därtill eller hört av en annan förtäljas,
huru den irrande dog, som till jämmer blev född av sin moder.
Ej av försyn må du mildra ditt tal och ej heller av ömkan,
utan mig öppet förtälj, hur synen mötte ditt öga!
Ack, jag beder: så sant som Ulysses, min frejdade fader,
nånsin i råd eller dåd dig ärligen höll, vad han lovat,
fjärran i troernas land, där achaierna ledo så mycket,
drag dig till minnes nu allt och det sanningsenligt berätta!"



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free