- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
44

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. I Sparta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Så hon sade, men jag då svarade henne och sade:
"Detta jag säga dig vill, vem helst du än är av gudinnor.
Ej med min vilja fördröjes jag här, men jag måtte ha syndat
mot de odödliga visst, som leva i himmelens rymder.
Men förkunna mig du — ty gudarna veta ju allting: —
vem av de högste som fjättrar mig här och förhindrar min resa,
och hur jag hemmet skall nå över djupet, där fiskarna simma."

Så jag sade, då svarade strax den sköna gudinnan:
"Detta, du främmande man, skall jag säga dig alldeles öppet.
Ofta här kommer till ön sannfärdige gubben i havet,
Proteus Egyptern vid namn, bland odödliga en och som känner
havets samtliga djup och är underdrott till Poseidon;
han är min egen fader, man sagt, och av honom jag föddes.
Vore du honom i stånd till att överlista och gripa,
skulle han lära dig väg och sträckorna säga på färden,
och hur du hemmet skall nå över djupet, där fiskarna simma;
ja, om du önskar, han säger dig ock, du gudarnas ättling,
allt vad gott eller ont som har timat där hemma i huset,
medan du strövat omkring på den långa och farliga färden."

Så hon talte, men jag då svarade henne och sade:
"Hitta då själv på en list till att fånga den åldrige guden,
att han ej märker och ser mig förut och kan rädda sig undan;
vansklig en gudom är för en dödlig man att betvinga."

Så jag sade, då svarade strax den sköna gudinnan:
"Detta, du främmande man, skall jag säga dig alldeles öppet.
När på sin bana den strålande sol når mitten av himlen,
stiger ur djupet han upp, sannfärdige gubben i havet,
dold av en västanfläkt, som krusar de mörknade vågor;
men när han kommit i land, under valvet av grottan han vilar,
och havsdrottningens hjord, simfotade sälarna alla,
sova kring honom i flock, uppdykta ur skummiga vattnet,
flåsande ut den fränaste lukt från djupet av havet.
Dit skall jag föra dig hän, när morgonrodnaden uppgår,
och eder lägga i raden; välj ut och tag med av ditt manskap
trenne de yppersta männen du har på de toftade skeppen!
Nu skall jag skildra för dig den gamles illistiga konster.
Först han bland sälarna vandrar omkring och dem mönstrar och räknar,
men när han alla har sett och på fingrarna räknat dem noga,
slår han bland djuren sig ner som en herde i mitten av fåren,
Men så snart som I märken då grant, att gubben har somnat,
skynden er, bjuden då upp eder kraft och hela er styrka,
hållen den spjärnande fast, hur mycket han strävar att undfly.
Ty för att fly han förvandla sig skall till allt, vad på jorden



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free