- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
71

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte Sången. Ulysses och Nausikaa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som med sin brudskänk vinner din hand och som maka dig hemför.
Slik en dödlig jag aldrig ännu för mitt öga har skådat,
vare sig man eller kvinna, och stor är min häpnad vid synen.
Likadan såg jag på Delos en gång i sin härliga uppväxt
stånda en ungpalm skön vid Apollos heliga altar;
ty även dit jag kom med min väldiga krigareskara
under den färden, som skulle för mig med bedrövelse sluta.
Såsom jag länge blev stående då, i beundran försjunken,
efter så härlig stam var ej förr uppskjuten av jorden,
så med beundran jag skådar på dig, o flicka, och vågar
icke med armarna famna ditt knä; men stor är min jämmer.
Först uppå tjugonde dagen i går blev jag frälst ifrån havet;
hela den tiden jag drivit för våg och för rasande vindar
ifrån Ogygias ö; nu kastade hit mig en gudom,
visst för att plågas med ont även här, ty icke jag tänker
ännu det slutar, men mycket förut lär mig drabba från gudar.
Men varkunna dig, höga, ty du är den första jag flyr till
efter osäglig nöd, och icke en enda jag känner
eljest av människorna här, som leva i landet och staden.
Visa till staden mig väg och giv mig en trasa till hölje,
endast det skynke, du kanske tog med för att svepa om tvätten.
Dig må de eviga löna med allt, som ditt hjärta sig önskar,
skänka dig make och hus och beskära er båda en ädel
sämja, ty icke en ädlare lott eller sällare gives,
än när hustru och man, som hjärtligen älska varandra,
sköta tillsammans sitt hus, ovännerna alla till smärta,
men sina vänner till fröjd och främst sig själva till ära."

Honom Nausikaa svarade då, vitarmade ungmön:
"Främling, du icke ser ut som en elak man eller vettlös.
Själv den Olympiske Zeus åt mänskor skiftar ut lyckan,
såsom han vill åt envar, åt de höga såväl som de ringa.
Dig har väl detta han givit, och då må du bära det tåligt.
Nu ändå, sedan kommen du är till vår stad och vårt rike,
varken det kläder skall fattas dig alls eller någonting annat,
sådant som höves att ge åt en nödställd like, som beder.
Staden jag visa dig skall och skall säga dig namnet å folket.
Vet, att Faiakerna är det, som bo här i landet och staden;
jag är en dotter själv till Alkinoos, frejdade drotten,
uppå vars spira beror faiakiska makten och väldet."

Sade, och ropade nu till de fagerlockiga tärnor:
"Stannen då, tärnor! Vart flyn I er väg vid den främmandes åsyn?
Eller I menen väl ej, att han skulle en fiende vara?



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free