- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
96

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Sången. Festlig dag hos Faiakerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med bevingade ord hon talte till honom och sade:

"Främling farväl! Och när hemma du är uppå fädernejorden,
kom någon gång mig ihåg — den du främst har att tacka för räddning."

Henne svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Hulda Nausikaa du, hugstore Alkinoos’ dotter!
Ja, det beskäre mig Zeus, tordönande maken till Hera,
åter att hinna mitt hus och hemkomstdagen få skåda;
då skall jag ännu på dig som på en av gudinnorna tänka
alltid, så länge jag lever, ty du har mig frälsat, o flicka."

Sagt, och han gick till sin stol vid konung Alkinoos’ sida.
Redan de styckade köttet som bäst och blandade vinet.
Härolden trädde nu in och ledde den frejdade skalden,
folkets älskling, Demodokos fram och lät honom sitta
mitt uti gästernas krets och stödd emot pelaren höga.
Talte till härolden då den mångförslagne Ulysses,
sedan han skurit ett stycke utav, men det mesta behållit,
av vittandiga galtens rygg med det dallrande fettet:

"Härold, se här, tag och giv åt Demodokos detta att äta!
Honom jag önskar, så sorgsen jag är, att bevisa min aktning,
ty överallt bland människors barn, som bygga på jorden,
skalderna hållas i ära och helgd, ty gudomliga sångmön
lärde dem kvädena själv, och hon älskade skaldernas släkte."

Så han sade, och härolden tog hans gåva och lade
uti Demodokos’ hand, och med hjärtligt fröjd han den mottog.
Därpå de grepo sig an med de väntande, färdiga rätter.
Men när de stillat hade sin lust till att äta och dricka,
vände till skalden sitt ord den mångförslagne Ulysses:

"Dig, o Demodokos, prisar jag säll framför dödliga alla.
Sångmön själv, den dottern av Zeus, eller också Apollo
konsten dig lärde; så skönt du besjunger achaiernas öden,
allt vad de lidit och gjort och alla de mödor, de utstått,
som om du själv varit med eller hört det av en, som det varit.
Men gå nu vidare, skald, och en sång stäm upp om den trähäst,
som av Epeios blev timrad med hjälp av Pallas Athene,
och som av konung Ulysses med list blev i fästningen inbrakt,
full av beväpnade män, som Troja därefter förstörde.
Kan du den bragden besjunga för mig med de riktiga orden,
skall överallt jag förtälja, varhelst jag bland människor länder,
huru en huldrik gud dig förlänat den heliga sången."

Sade. Men gudaingiven han strax lät strängarna tona,
började sången därmed, hur argiverna seglade dädan,
stigna på toftade skeppen ombord, sedan tälten de påtänt,
under det några av dem med den frejdade konung Ulysses



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free