Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Sången. Kikonerna. Lotofagerna. Cyklopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne nätter å rad och tvenne dagar igenom.
Men när den tredje dagen blev tänd av den lockiga Eos,
reste vi masterna upp, och när skinande seglen vi hissat,
sutto vi lugna på toft, medan vinden oss förde och styrman.
Sålunda var jag på väg till att lyckligen lända till hemmet,
men när jag seglade runt om Maleia, då blev jag ur kosan
driven av nordan och strömmen och sjön långt bort från Kythere.
Nio dagar å rad jag nu drev för den rasande stormen
hän över djupet, där fiskarna gå, men på tionde kom jag
till Lotofagernas land, som ha blomstermat till sin föda.
Där uppå kusten vi stego i land och oss hämtade vatten,
och invid skeppen på stund mina männer sig lagade middag.
Men då vi hade med mat och med dryck oss alla förplägat,
sände jag några åstad, för att efterforska de skulle
vad för människor där utav markens gröda sig närde;
tvenne jag valde därtill, och jag skickade med dem en härold.
Dessa nu skyndade bort, och de träffade snart Lotofager,
och Lotofagerna tänkte ej alls göra de våra
någonting ont, utan gåvo fastmer dem att smaka på lotos,
Vem då av männen som åt av den honungsljuvliga lotos,
gitte ej vända tillbaka med bud eller tänka på hemmet,
utan där ville de kvar hos Lotofagerna stanna,
plockande lotosfrukterna jämt, och förgäto sin hemfärd.
Men jag dem förde med våld ner till skeppen igen, fast de gräto,
släpande strax dem ombord och där under tofterna band dem.
Därpå befallde jag strax mina övriga kära kamrater
att utan tövan bestiga igen snabbgående skeppen,
så att ej någon på lotos fick smak och förglömde sin hemfärd.
Männen då gingo ombord och på roddarebänkarna genast
satte sig neder i rad, och för årorna skummade vattnet.
Därifrån vidare seglade vi med bedrövade hjärtan,
och till cyklopernas land vi nu kommo. Ett trotsigt och laglöst
släkte det är; i bekymmerslös lit till de saliga gudar
sätta de varken en planta med hand eller idas att plöja,
utan där växer på markerna allt utan såning och plöjning,
vete och korn och ett ypperligt vin med frodiga ranker,
vattnade ymnigt av Zeus, och med stora och fylliga druvor.
Icke de rådslå heller på ting eller äga de lagar,
utan på åsarna högt bland bergen de hava sitt hemvist
inne i grottornas valv, och envar som domare råder
själv över maka och barn och frågar ej efter de andra.
Utanför bukten där ligger en ö, blott liten i omkrets,
icke just nära cyklopernas land och ej heller så fjärran;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
