- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
144

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolvte Sången. Sirenerna. Skylla och Charybdis. Solgudens oxar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sutto och njöto i ymnighet kött och det ljuvliga vinet;
dock när solen gick ner och aftonskymningen inbröt,
lade sig männen till ro invid aktertågen till skeppet.
Mig tog Circe vid hand och ledde mig undan från folket,
bjöd mig att sätta mig ner och sig lutade själv vid min sida.
Därpå hon frågte mig ut, och allt jag berättade henne;
tog då till orda igen den gudomliga Circe och sade:

"Alltså har detta till ände du bragt. Men lägg noga på hjärtat,
vad jag vill säga dig nu, och en gud skall hjälpa ditt minne.
Först till Sirenerna komma du skall, som bedåra med tjusning
människor alla, vem som helst som seglande kommer dem nära.
Den som förvillar sig dit och får höra Sirenerna sjunga,
aldrig kommer han hem för att se sig av älskade makan
och de oskyldiga små omringad och hälsad med jubel,
ty med sin klingande sång Sirenerna honom bedåra
ifrån den blommande äng, där de sitta, där kring dem en massa
ligger av multnande människoben med rester av huden.
Därför dem skynda förbi och stoppa med vax, som du knådat,
alla kamraternas öron igen, så att ingen ibland dem
sången kan höra, men lyster dig själv att den höra, så gör det,
men låt på skeppet dem binda dig först till händer och fötter,
stående invid dess mast, och från denna må tågen ej lossas
under den tid, som med tjusning du hör på Sirenernas stämma.
Och om du ber och befaller ditt folk, att de skola dig lösa,
må de i stället med tåg uppå tåg dig hårdare binda.

Sedan kamraternas rodd fört er bort ur Sirenernas närhet,
ja, så skall icke för dig jag nu vidare säga på förhand,
vilken av vägarna välja du skall, ty du bör i ditt sinne
också betänka det själv, men om båda jag skall dig berätta.
Alltså, den ena går fram mellan överhängande klippor,
slagna med rytande vågorna jämt av den blå Amfitrite:
Plankterna, så är det namn, som de hava hos saliga gudar.
Icke ens fåglarna komma förbi, nej icke de skygga,
ilande duvorna ens, som till Zeus ambrosia bringa;
alltid blir någon av dem de glatta klippornas byte,
men Allfader då fyller sin flock med en annan i stället.
Aldrig har ännu sig bärgat ett skepp, som har kommit dem nära,
nej, om varandra där plankor av skepp och liken av sjömän
vräkas av fraggande sjö eller virvlas omkring av en eldstorm.
Blott ett enda förstås, det allberyktade Argo,
lyckades komma förbi, då det seglade hem från Aietes;
dock även Argo där skulle med ens emot klipporna krossats,
hade ej Hera det hulpit förbi, ty hon gynnade Jason.

Åter på motsatt håll två klippor sig resa. Den ena



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free