- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
181

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde Sången. Telemachos' hemresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hel och hållen, men guld bekläder den översta randen;
den är ett verk av Hefaistos’ hand, och Sidonernas konung
Faidimos skänkte mig den, som en gång på min resa till hemmet
hyste mig under sitt tak; och nu jag åt dig den förärar."

Sade, och dubbelpokalen han gav uti ynglingens händer,
ädle Atriden, och nu hans kraftige son Megapenthes
blänkande silverbålen bar fram och ställde för gästen.
Trädde så Helena fram, den fagerkindade drottning,
hållande slöjan i hand, och talade vänliga orden:

"Här, tag en gåva nu även av mig, du älskade yngling,
minne av Helenas hand, och låt den vid bröllopets glädje
smycka din älskade brud; till dess må den ligga i huset
under din moders förvar. Och nu må du lända med gamman
hem till din präktiga boning igen och till fädernejorden."

Sade och gav honom slöjan i hand, och med fröjd han den mottog.
Hjälten Peisistratos gåvorna tog och i korgen på vagnen
lade dem ner och beskådade allt med beundrande sinne.
Förde så gästerna in i sin sal Menelaos den ljuse;
där de satte sig ned på de prunkande stolar och troner.
Nu en tärna kom fram, som över ett bäcken av silver
vatten på händerna göt ur en vacker och gyllene kanna,
till att dem skölja, och flyttade fram ett glänsande matbord.
Även den ärade skafferskan kom och ställde på bordet
bröd och rätter i mängd och bjöd av vad huset förmådde.
Köttet Boethosättlingen skar och fördelte kring laget,
och Menelaos’ son åt dem vinet i bägarna skänkte.
Därpå de grepo sig an med den väntande, färdiga rätter;
men när de stillat hade sin lust till att äta och dricka,
spände Telemachos själv och den lysande sonen av Nestor
hurtiga hästarna för och bestego den prunkande vagnen,
körde igenom den ljudande hall och ut genom porten.
Gick han då efter dem ut, Menelaos, den ljuse Atriden,
och i sin högra hand höll drotten den gyllene bägarn,
bräddad med ljuvaste vin till ett offer, förrn färden begynte,
trädde för hästarna fram och bägaren höjde och talte:

"Nu farväl, I ynglingar två, och hälsen till Nestor,
folkens herde, ty vänlig han var emot mig som en fader,
medan vid Troja vi lågo i fält, vi achaiernas söner."

Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Tro mig, vi skola ej glömma att strax förmäla till honom
denna din hälsning, o drott. Ack, kunde jag lika så säkert,
kommen till Ithaka hem, där finna Ulysses i huset
för att honom få säga det ock, hur med innerlig huldhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free