- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
187

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde Sången. Telemachos' hemresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hava välsignat mitt arbete här, som beständigt jag sköter:
äta och dricka finns nog för mig själv och för aktade gäster.
Men av vår drottning är ej någon vänlighet längre att njuta
varken i råd eller dåd, från den dagen de trotsiga herrar
blevo en plåga i huset, och tjänare vilja ju gärna
tala med matmor själv och hava besked om så mycket,
fägnas med mat och med dryck och även få litet till förning,
när de gå hemåt igen — slik fägnad, som tjänare gläder."
Honom svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Ack, Eumaios, då måtte du visst allaredan som liten
kastats i villande världen så långt från föräldrar och hemland.
Men välan, mig detta nu säg och berätta uppriktigt:
var det en folkrik stad med rymliga gator, som intogs,
däri du hade ditt hem hos din fader och vördade moder,
säg, eller hände det kanske en gång, när du får eller oxar
vallade ensam, att fiendemän dig togo på skeppet,
förde dig hit över hav och sålde dig dyrt till din herre."

Honom svarade då, den herdarnas förman:
"Främling, då alltså om detta du nu mig frågar och spörjer,
sitt då blott tyst och med gamman hör på och smutta på vinet!
Nätterna äro oändliga nu, och man hinner ju sova,
hinner ock höra en bit, om man vill; och ej du behöver
lägga dig, förrn det blir tid; av mycken sömn blir man olust.
Men av er andra må vem som det vill och som känner sig manad,
nu gå och lägga sig strax; men när morgonrodnaden uppgår,
skall han med herrskapets svin gå i vall, så fort han fått äta.
Vi två sitta nu kvar här i hyddan vid maten och vinet
för att förnöja varann med minnet av lidanden alla,
vilka vi haft, ty en fröjd är att efteråt minnas det svåra,
när man har mycket bestått och vida har flackat i världen.
Nu vill jag säga dig det, som du efterspörjer och frågar.

Syria heter en ö, kanhända du hört henne nämnas,
ovan Ortygias kust, där solen vänder i banan,
icke befolkad så särdeles tätt, men ypperlig eljest,
rik på oxar och får och ymnig på druvor och vete.
Hungersnöden är icke där känd, och ej heller det nalkas
någon förödande sot, som kan plåga de dödliga arma,
utan när ålderdomen blir hög hos mänskor på landet,
kommer, av Artemis följd, med sin silverbåge Apollo
och med smärtlös pil dem fäller och levnaden lyktar.
Städer finnas där två, och allt dem emellan är delat,
och över städerna bägge var kung min frejdade fader,
Ktesios, Ormenos’ son, de odödliga gudarnas like.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free