- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
194

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde Sången. Ulysses röjer sig för Telemachos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Ack, Eumaios, du sade ett ord, som smärtar mig bittert.
Hur skall jag vara i stånd till att främlingen hysa därhemma?
Själv jag en yngling ju är och kan ännu ej lita på armen,
om det är nödigt att visa tillbaks något kränkande angrepp;
därtill min moder nu ock är så tvivelrådig i hjärtat,
om hon skall stanna därhemma hos mig och bestyra om huset,
visande ädel försyn för sin makes bädd och för folket,
eller om följa hon skall achaier, som ypperst av alla
friarna är i vårt hus, och som bjuder den rikaste brudgärd.
Men åt din främmande gäst, då nu kommen han är till din hydda,
skall jag förära den skönaste dräkt, både mantel och livrock
därtill ett svärd, tveeggat och skarpt, och tillika sandaler
och honom sända åstad, dit det lyster hans sinne att fara.
Dock, om du tycker, behåll honom här som gäst i din hydda,
så skall jag skicka hit kläder och mat tillfyllest åt honom,
så att han suger ej alldeles ut dig själv och de andra.
Men att han skulle gå dit och sig blanda med friarehopen,
låter jag icke få ske, ty de öva det fräckaste självsvåld;
kanske han möttes av hån, och det skulle mig gruvligen pina.
Litet förmår ju en man, då han ensam är emot många,
om han är aldrig så käck; långt starkare ändå de äro."

Honom svarade då den prövade konung Ulysses:
"Käre, då kanske jag också har lov till att yttra min mening,
tro mig, det riktigt i hjärtat mig skär, när jag hör er berätta,
hurusom friarna bära sig åt och så skändligen leva
uti palatset och trotsa dig själv, en så lysande yngling.
Säg, om du villigt dig fogar däri eller folket i landet
blivit dig avogt stämt, av ett gudomstecken förvillat,
eller du hyser mot bröderna groll, på vilka man eljest
litar som hjälpare jämt, om fejden är aldrig så häftig?
Ack att jag vore en yngling ännu med det modet jag känner
och till den ädle Ulysses en son eller också Ulysses
själv, som kom äntligen hem, ty ännu är hoppet ej ute!
Då skulle fiender strax få mig huvudet hugga av halsen,
om jag icke skulle bli till fördärv för de sällarna alla,
stigen i salen in hos Laertessonen Ulysses.
Och om jag övervanns, medan ensam jag striden mot mängden,
hellre jag ville bli slagen ihjäl vid älskade härden
ligga som död än ha jämt för min syn så skändliga illdåd,
gäster bemötta med hån och med hugg och de tjänande tärnor
släpade kring till liderlighet i de präktiga rummen,
vinet i strömmar förspillt och matförråden förtärda
bara av glupande lystenhet fräckt, utan mål eller ände."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free