Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde Sången. Ulysses röjer sig för Telemachos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Ha! Fördömt, som de eviga nu ha den ynglingen frälsat!
Dagen igenom det spejare satt på var udde i blåsten,
ömsade ofta och tätt, och så snart som solen gick neder,
aldrig en natt blev det sovet ombord, men därute på djupet
foro med skeppet vi kring och förbidade heliga Eos,
lurande ständigt uppå att Telemachos fånga och döda;
och så har ändå en gud nu förhjälpt honom hem under tiden!
Låtom oss fatta beslut om att honom förgöra här hemma,
denne Telemachos! Icke är tal om att skona, ty aldrig
lärer vårt värv få ett slut, så länge som han är i livet.
Själv är han ej att förakta, ty klok det är han och rådig,
och så är folket nu mer oss alldeles icke så gunstigt.
Därför till verket strax, förrn han hinner achaierna samla
åter till ting, ty jag tänker, att där skall han icke bli släpphänt,
utan förbittrad sig te och stå upp ibland alla och säga,
att vi ha stämplat mot honom på mord, fast vi lyckades icke.
Ingen lär prisa oss då, som hör talas om sådana anslag.
Fara det är, att de göra oss ont och förjaga oss själva
ifrån vår fädernejord, och till främmande land få vi flykta.
Mördom då ynglingen förr uppå åkrarna långt ifrån staden
eller på vägen och tagom hans gods och hans rikedom själva,
delande mellan oss allt, som sig bör men själva palatset
skola åt modern vi lämna och den, som med henne sig gifter.
Men om den planen behagar er ej och I viljen i stället,
att han behåller sitt liv och hela sin fädernerikdom,
låtom oss vidare ej då föröda hans kostliga håvor,
samlade här i en flock, utan hellre envar från sin hemgård
fria med brudköpsgåvor, och själv må då drottningen sedan
äkta den henne gav rikaste skänk och var ämnad av ödet."
Så han talte, och runt förstummades alla i tystnad.
Men bland de samlade började då Amfinos tala
lysande sonen av Nisos, en son till den höge Aretos.
Han från Dulichions ö med dess veteåkrar och ängar
yppersta friaren var och behagade mest av dem alla
drottningen genom sitt tal, ty ädel han var i sitt hjärta.
Denne besinningsfull tog till orda ibland dem och sade:
"Vänner, för min del önskar jag ej, att Telemachos mördas,
ty ett förskräckligt dåd är ju mord på en konungaättling.
Nej, utan först må vi söka besked om de evigas rådslut.
Kommer från mäktige Zeus då ett svar, som gärningen gillar,
då är jag med om hans mord och skall mana envar till detsamma;
men därest gudarna råda ifrån, må vi låta det vara."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
