- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
203

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde Sången. Ulysses röjer sig för Telemachos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där hon Ulysses begrät, sin älskade man, tills Athene
göt på den sörjandes ögonlock den ljuvliga sömnen.

Afton det var, innan herden kom hem till Ulysses och sonen.
Dessa då stodo vid spiseln ihop och sig lagade kvällsvard,
sedan de slaktat en ettårsgris. Men gudinnan Athene
hade dem nalkats igen och Laertessonen Ulysses
rört med sin gyllene stav och å nyo förvandlat till gubbe,
klädd i den rysliga tiggaredräkt, att han icke av herden
måtte igenkänd bli och denne gå bort och det säga
strax åt den kloka Penelope själv och ej tiga med saken.

Genast Telemachos vände sitt ord till herden och sade:
"Kommer du gode Eumaios? Vad nytt är att höra i staden?
Äro de hemma igen, de manhaftiga friarna, ännu,
vilka mig ställde försåt, eller lura de än på min hemfärd?"

Honom svarade du, svinaherde Eumaios, och sade:
"Icke jag vårdade mig om den saken att spörja och forska,
medan i staden jag gick, ty ivrig jag var att med första
lämna ifrån mig mitt bud och få vända tillbaka till eder.
Samman jag träffade då med ett hastande bud från ditt manskap,
vilken var härold och mälde ju först för din moder sitt budskap.
En ting vet jag ännu, ty med egna ögon jag såg det.
Redan ur staden jag var och så långt som till Hermeskapellet
hunnen på vägen; då såg jag ett skepp, som styrde i hamnen
in med en strykande fart, och med många var skeppet bemannat,
därtill av sköldar fullt och av dubbelspetsade lansar.
Då föll mig in att det friarna var, fast jag vet det ju icke."

Så han talte; då log den käcke Telemachos stilla,
sökande faderns blick, men Eumaios’ öga han undvek.

Sedan de slutat sitt stök och aftonvarden var färdig,
åto de, njutande alla med lust av det rikliga målet.
Men när de stillat hade sin lust till att äta och dricka,
gingo de sedan till sängs, där av sömnens gåva de njöto.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free