- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
204

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SJUTTONDE SÅNGEN.


Ulysses inkommer till staden.



Men när i gryningen sken den rosenfingrade Eos,
oförtövat på fötterna band sina vackra sandaler
unge Telemachos, son av den gudalike Ulysses,
tog sitt väldiga spjut, som passade honom i handen,
ivrig att komma till staden, och nu till sin herde han talte:

"Far lille, jag går till staden nu in, på det att min moder
måtte få se mig, ty icke jag tror, att hon kommer att sluta
förr med sin suckan och gråt och den tårealstrande jämmern,
innan hon skådar mig själv; men åt dig ger jag detta i uppdrag:
för du den främmande stackarn in med det första till staden;
där må han tigga sig mat, så giver väl vem som så tycker
honom en bit och en drick, ty jag själv kan omöjligt med alla
människor dragas, då redan förut jag har många bekymmer.
Skulle nu främlingen också bli ond, så blir sådant hans egen
skada allenast; jag säger nu helst min uppriktiga mening."

Honom svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Käre, jag själv har nu heller ej tänkt att stanna här längre.
Bättre för tiggaren är att i staden än ute på landet
tigga sig maten ihop, och mig giver väl vem som så tycker.
Jag är för gammal och tung för att hålla mig kvar på en lantgård,
där man skall lystra var stund till den styrande fogdens befallning.
Vandra du bara åstad! Mig följer vår vän, som du sade,
när jag vid elden fått värma mig först och det hinner bli solvarmt;
ty så eländiga kläder jag har, och morgonens rimfrost
kunde fördärvlig mig bli och I sägen, att långt är till staden."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free