- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
206

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilka av gammalt han känt som sin faders redlige vänner,
gick han och satte sig ner, och de frågade noga om allting.
Till dem nalkades då den lansberömde Peiraros,
vilken den främmande gästen fört med genom staden till torget.
Ej var Telemachos son sen att den främmande träda till mötes.
Först Peiraios till orda då tog och sade till honom;

"Sänd några tärnor nu snart, Telemachos, hem till min boning,
som kunna hämta de ting, som av kung Menelaos dig skänktes."

Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Ännu veta ju ej, Peiraios, hur detta skall sluta.
Skulle de trotsige friarnas flock i palatset i löndom
mörda mig själv och mitt fädernegods emellan sig skifta,
hellre jag unnar då dig att dem äga än någon av dessa;
lyckas det åter för mig att förgöra och döda dem själva,
för då klenoderna glad till mitt hus, när mitt hjärta har glädje."

Sade, och nu sin bekymrade gäst till palatset han förde.
Men då de hade länt fram till det väluppbyggda palatset,
lade de mantlarna av uppå raden av stolar och troner,
stego så ner i polerade kar och njöto av badet.
Sedan dem tärnorna där hade badat och gnidit med olja
och hade klätt dem till sist uti mantel av ylle och livrock,
trädde ur badet de ut och på stolarna satte sig neder.
Nu en tärna kom fram, som över ett bäcken av silver
vatten på händerna göt ur en vacker och gyllene kanna,
till att dem skölja, och flyttade fram ett glänsande matbord.
Även den ärade skafferskan kom och ställde på bordet
bröd och rätter i mängd och bjöd av vad huset förmådde.
Mitt emot sonen tog modern då plats invid dörren till salen,
lutad mot stolens rygg och med finaste spånad på sländan.
Därpå de grepo sig an med de väntande, färdiga rätter.
Men när de stillat hade sin lust till att äta och dricka,
började kloka Penelope se’n att tala och sade:
"Nu Telemachos stiger jag upp uti ovangemaket
för att på bädden mig vila, som ack! är ett suckarnas läger,
vätt av de tårar jag gjuter alltjämt, från den dagen Ulysses
följde till Ilion hän med Atriderna. Ej lär du gitta,
innan de trotsige friarnas flock är församlad i salen,
att ge besked, om något du hört av din saknade fader."

Henne Telemachos svarade då den vettige yngling:
"Moder, jag detta då strax vill dig sanningsenligt berätta.
Hän till Pylos vi kommo, till Nestor skarornas herde,
och i sitt höga palats den gamle mig hjärtligen mottog
och mig förplägade hult, som en fader sin son skulle plägat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free