- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
210

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Nymfer, som källan bebon, i döttrar av Zeus! Om Ulysses
någonsin offrat åt eder av lamm och av killingar låren,
lindande in dem i fett så hören den bön, som jag beder!
Måtte en gudom snart den ädle förhjälpa till hemmet!
Hastigt han gjorde då slut på de högfärdslaterna dina,
varmed du nu dig hoverar så stolt, där du ständigt i staden
driver omkring, men din hjord av försumliga herdar fördärvas."

Honom svarade då Melanthios, getternas herde:
"Ha! Vad pratar den hunden för slag, den lömske förrädarn?
Honom jag fraktar åstad någon dag på ett seglande fartyg
långt ifrån Ithakas ö och förtjänar på honom en hoper.
Måtte Telemachos lika så visst få i dag i palatset
falla för friarnas hand eller ock för en pil från Apollo,
som för Ulysses själv gick i fjärran om intet hans hemfärd."

Sade och lämnade dem, där de saktligen vandrade framåt;
själv gick han hastigt, och snart var han framme vid konungaslottet.
Genast han trädde då in och slog sig i friarnas samkväm
mitt för Eurymachos ned, som han skattade högst av dem alla.
Tjänarna skyndade fram med ett stycke av köttet för herden,
medan den ärade skafferskan själv honom bringade också
bröd till att äta. Men fram i detsamma Ulysses och herden,
hunnit och stannade nu, ty klangen av hålkade lyran
ljöd dem till mötes, då Femios nu ibland friareskaran
sången tog upp; och sin herde i hand tog kungen och sade:

"Detta, Eumaios, helt visst är Ulysses’ präktiga boning.
Lätt kan den kännas igen, om man också bland många den såge.
Byggnad till byggnad radar sig tätt, och präktigt är gården
hägnad med mur och med tinnar, och starkt är den flyglade porten
byggd, och det skulle ej lyckas så lätt att den spränga för någon.
Märka jag kan, att därinne en mängd nu sitter till gilles;
ångande doften av stek sig sprider från huset, och lyran
klingar, som gudarna skapte till vän åt det festliga gillet."

Honom svarade du, svinherde Eumaios och sade:
"Ja, du har gissat det lätt, då du heller ej annars är tanklös.
Men låt oss tänka nu på, hur vi skola gå rättast till väga,
antingen själv du vill först gå ditin i det präktiga huset
och ibland friarnas lag, medan jag blir härute så länge;
men vill du hellre, så stanna du här och låt mig gå i förväg;
dröj ej för länge ändå, så att ingen, som ser dig härute,
kastar en sten eller ger dig ett slag. Tänk efter, jag ber dig!"

Honom svarade då den prövade konung Ulysses:
"Gott, jag begriper och hör; du talar till en, som förstår dig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free