- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
216

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Måtte Apollo så drabba dig själv med sin prisade båge!"
Och henne skafferskan strax, Eurymone, svarte och sade:

"Bleve uppfyllelse endast beskärd på de böner vi bedja,
ingen av friarna såge då mer sköntronande Eos."

Svarade kloka Penelope då och sade till henne:
"Moder, dem alla jag hatar förvisst, ty de stämpla på illdåd;
dock, såsom döden själv Antinoos är mig förhatlig.
Tänk dig, en nödställd främling där går ibland männen i salen,
tiggande åt sig en bit, ty av fattigdomen han tvingas;
alla de andra då gåvo en bit och fyllde hans ränsel,
men Antinoos slängde sin pall i hans skuldra i stället."

Så i sitt ovangemak i kretsen av tjänande tärnor
drottningen talte; därnere då åt under tiden Ulysses.
Nu efter herden hon skickade bud och sade till honom:

"Gode Eumaios, i salen går ner och bed främlingen genast
komma hitupp, att jag själv kan få tala med honom och fråga,
om han har någonting hört om den oförskräckte Ulysses
eller har själv honom sett. Han är vida berest, som det tyckes."

Henne svarade du, svinherde Eumaios, och sade:
"Ville achaierna blott sig tystare hålla, o drottning,
saker han kunde berätta för dig, som förtjuste ditt hjärta.
Redan har honom jag hyst i mitt tjäll tre dagar och nätter;
först till mig han ju kom, när han lyckades rymma från skeppet:
dock han till slutet ej han på sin skildring av allt vad han lidit.
Som när på skalden betagen man ser, som av gudarna själva
lärde att sjunga till människors fröjd sina tjusande kväden,
och man vill oavvänt blott lyssna, så länge han sjunger:
så han förtrollade mig, där han satt i min hydda och talte.
Gästvän nämner han sig ifrån fädernas tid med Ulysses,
Kreta hans hemland är, där Minos’ ättlingar härska;
därifrån lände omsider han hit, av lidande jagad,
kastad från land och till land, och han säger sig hört om Ulysses,
att han ej långt härifrån i thesproternas bördiga rike
levande finns och för med till sitt hem mångfaldiga skatter."

Svarade kloka Penelope då och sade till honom:
"Gå då och bed honom komma hitupp, att han själv må berätta.
Friarna åter må utan för dörrn sig förlusta som vanligt
eller härinne i huset; för dem finns det inga bekymmer.
Allt deras gods i det bästa behåll ju ligger därhemma,
mat och vin, och där täres ej mer än vad tjänare äta;
själva hos oss de nu dag efter dag församla sig alla,
slakta här åt sig båd’ oxar och får och frodiga getter,
hålla ett ständigt kalas och dricka det glimmande vinet
utan försyn, så att allting föröds. Ty en man det oss fattas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free