- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
222

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde Sången. Ulysses slåss med tiggaren Iros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Give dig Zeus, min vän, och de andra odödliga gudar
allt vad du önskar dig helst, och som kärast är för ditt hjärta,
då du gjort lyckligen slut på den där omättlige tiggarns
spring ibland folk, ty nu skola vi snart honom föra till fastland
och till kung Echetos hän, som är alla de dödligas fasa."

Sagt; och Ulysses blev glad åt de lyckobådande orden.
Lade för honom Antinoos nu den lovade magen,
stoppad med ister och blod, och Amfinomos tog i detsamma
tvänne bröd utur närmaste korg och dem lade för honom,
drack honom till ur en gyllne pokal och talade sedan:

"Hell dig, fader och gäst! Må du bliva i kommande dagar
lycklig, ty nu är förvisso du tryckt utav lidanden många."

Honom svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Ädelsinnad och klok, Amfinomos, tyckes du vara,
såsom din fader ju ock, ty ofta jag hörde berömmas
Nisos, Dulichions drott, för rikedom stor och för dygder,
och du lär vara hans son och ser ut att ej sakna besinning.
Hör då ett ord, som jag säga dig vill, och lägg det på hjärtat!
Intet av jorden är fött så vankelmodigt som mänskan
ibland de varelsers mängd, som på jorden sig röra och andas.
Aldrig hon tror sig få lida ett ont i de kommande dagar,
under det himmelen lycka beskär och knäet har styrka,
men när bedrövelser se’n av de saliga gudarna skickas,
lär hon att dessa fördraga jämväl, fast hon ville det icke.
Sådant är människans sinne på jord, att det skiftar med dagen,
sådan som denna blir sänd utav gudars och människors fader.
Själv var jag också på väg till att bliva en lycklig bland mänskor,
men jag mig ofta förbröt, förledd av min makt och min styrka,
litande både på hjälp av min far och av bröder, jag hade.
Därför må ingen av dödliga män sig fördrista till orätt,
utan i stillhet njuta den lott, honom gudarna skänka.
Hurudan våldsfärd ser jag ej här av er friare övas,
där I föröden nu konungens gods och skymfen hans maka,
medan han själv, som jag tror, skall ändå ej länge bli borta
mera från vänner och fädernesland, ty han redan är nära.
Måtte en gud blott föra dig hem, innan honom du möter,
när till sin älskade fädernejord han länder tillbaka!
Ty utan blod lär det ej mellan honom och friareskaran
löpt utav, när han står i sitt hus, det tror jag förvisso."

Sade och stänkte ett offerstänk av det ljuvliga vinet,
drack och gav bägaren sedan tillbaks i hövdingens händer.
Bort genom salen Amfinomos gick, i sitt hjärta berövad,
hållande huvudet sänkt, ty redan han anade ofärd.
Döden han flydde dock ej; även honom Athene i snaran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/homeody/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free