- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
250

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde Sången. Timmarna före friarnas död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty på Ulysses’ jag tänkte, ty nu får väl också min konung
irra i sådana lumpor omkring bland främmande mänskor,
om han bland levande finns och skådar den strålande solen.
Men om han redan är död och till Hades’ boningar gången,
ve mig då för min härlige drott! Han förtrodde sin boskap
i Kefallenernas land i min vård, när jag ännu var gosse.
Nu är den bliven otalig i mängd, så att aldrig för dödlig
trivits och lönat sig så bredpanniga oxarnas avel.
Men jag befalles av främlingar nu att dem själva till godo
driva dem hit, och de fråga ej alls efter sonen i huset
eller de vakande gudarnas hämnd och ha redan i sinnet
själva att dela hans gods, då min herre blir borta så länge.
Därför jag ständigt och jämt går och grubblar i sinnet på detta:
svårt det mig faller förvisst att, så länge hans son är i livet,
draga åstad till ett främmande land och ta boskapen med mig
för att bland främlingar bo, men värre det är att härhemma
slita för djuren så ont allenast till främlingars hugnad.
Också jag hade väl flytt till en annan bland mäktiga kungar
redan för langse’n, ty det här står ej längre att tåla;
men jag blir hoppet ej kvitt, att den olycksalige äntligt
kanske skall komma och rensa sitt hus ifrån friaresvärmen."

Honom svarade den mångförslagne Ulysses:
"Herde, då ej du ser ut till att vara en ond eller vettlös,
och då jag märker nu tydligen själv, att du tänker förståndigt,
så vill jag säga en ting och med helig ed det bekräfta.
Vittne då Zeus ibland gudarna först och ert vänliga gästbord,
vittne den frejdade konungens härd, dit nu jag är kommen:
innan du går härifrån, skall Ulysses igen vara hemma.
Då skall du själv, om du vill, få med egna ögon bevittna
friarnas ömkliga död, fast de nu spela herrar i huset."

Honom svarade då koherdarnas överste förman:
"Måtte Kronion ditt ord uppfyllelse giva, o främling!
Visa jag skulle dig då, vad min arm och min styrka förmådde."

Även Eumaios då bad till alla de saliga gudar
att till sitt hem måtte komma igen den förslagne Ulysses.

Sålunda föllo de ord, som de växlade där med varandra.
Men på Telemachos’ död och fördärv av friarskaran
stämplades just, då med ens ett fågeltecken till vänster
syntes i höjden, en örn med en skälvande duva i klorna.
Då tog Amfinimos strax till orda ibland dem och talte:

"Aldrig, I vänner, oss lyckas vår plan att Telemachos mörda,
såsom vi menade nyss. Låt i stället oss tänka på måltid!"

Så var Amfinomos’ ord, och hans mening de gillade alla,
och i palatset de trädde då in hos den ädle Ulysses,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/homeody/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free