- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
258

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta Sången. Bågskjutningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följer en främmande man, och jag bliver här lämnad allena,
sedan jag dock är i stånd att min faders idrotter öva."

Sade, och upp från stolen han sprang och av skuldrorna lyfte
purpurmanteln i hast och tog av sig det eggade svärdet.
Först han nu bilorna ställde i rad i en fåra, han grävde,
lång för dem alla ihop, och rätade raden med snöre,
stampade sedan omkring dem med jord; och de häpnade alla,
att han dem ställde så rätt, fast han aldrig sett någon det göra.
Nu steg på tröskeln han upp och begynte att bågen försöka.
Trenne gånger han bände den hårt i sin väldiga iver,
trenne gånger hans styrka gav tappt, men han hoppades ännu
kunna den spänna till slut och skjuta en pil genom järnen.
Och han den visst hade spänt vid det fjärde och starkaste taget,
om han ej fått av Ulysses en vink, som hejdat hans iver.
Tog då till orda ibland dem igen den gudomlige yngling:

"Ack, jag en kraftlös stackare blir, så länge jag lever,
eller är också för ung och kan ännu ej lita på armen,
om det är nödigt att visa tillbaks något kränkande angrepp.
Upp då I andre, välan, som mig överträffen i styrka,
fresten med bågen ett tag och låtom oss tävlingen sluta!"

Sade, och bågen nu strax han ställde ifrån sig på golvet,
därvid han lutade den emot dörrens glänsande flyglar,
och emot bågens ring han stödde den vingade pilen,
satte sig sedan på stolen igen, som han nyss hade lämnat.
Tog då till orda bland dem Antinoos, son av Eupeithes:

"Träden nu fram, mina vänner, i tur ifrån vänster till höger;
början skall ske från den plats, där man vininskänkningen börjar."

Så var Antinoos’ ord och hans mening de gillade alla.
Först bland dem alla sig Oinops’ son Leiodes då reste,
som deras offerskådare var, och som innerst i salen
satt vid den präktiga bålen, och han var den ende ibland dem,
som deras fräckhet förtröt, och han hatade friarna alla;
han var den förste, som bågen där tog och den vingade pilen.
Nu steg på tröskeln han upp och begynte att bågen försöka,
kunde ej spänna den dock, ty hans fina och vekliga händer
slappnade, allt som han drog, och han talade så till de andra:

"Vänner, den leken är icke för mig; må en annan försöka!
Många de yppersta män den bågen lär bliva till skada
både på anda och liv; men bättre är dö än att leva,
om vi förfela det mål, för vars skull vi oss samla beständigt
här i palatset och dag efter dag gå och vänta och bida.
Nu är så mången förvisst, som det efterfikar och hoppas
att med Penelope gifta sig få, som är viv till Ulysses;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free