- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
266

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra Sången. Dråpet på friarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TJUGOANDRA SÅNGEN.


Dråpet på friarna.



Nu sina lumpor han kastade av, den förslagne Ulysses,
stod med ett språng uppå tröskeln i dörrn med sin båge och kogret,
som av förgörande pilar var fullt och han strödde på golvet
vingade pilarna ut för sin fot och till friarna talte:

"Denna så vanskliga kamp är då äntligen bringad till ände.
Nu vill jag se, om min pil vet att råka ett mål, som har aldrig
träffats ännu av en skytt, och Apollo förunnar mig heder."

Sade och rakt på Antinoos sköt den stingande pilen.
Denne var just i begrepp att lyfta den gyllne pokalen,
dubbelörad och skön, och höll den i händerna redan,
för att sig läska med vin, och på döden ej hade en tanke.
Vem skulle väntat sig ock vid ett gille bland gästernas skara,
att i den mängd en ensam, om än han var aldrig så kraftig,
skulle en överfalla med mord och förgörande döden?
Honom Ulysses nu skickade dock sin pil uti strupen,
så att dess udd stack ut genom hulliga halsen i nacken.
Neder åt sidan han sjönk och ur händerna tappade bägarn,
då han blev träffad, och strax i en mäktig stråle ur näsan
frusade blodet fram, och med sparkande fot i detsamma
stötte han bordet omkull, så att rätterna, stjälpta i golvet,
sölades neder av blod, både kött och bröd. Men i salen
friarna larmade högt, då de sågo Antinoos falla,
sprungo förskrämda från stolarna upp överallt uti salen,
medan de blickade kring på de väluppmurade väggar
utan att finna där varken en sköld eller lans till att taga.
Häftigt de foro då ut i förbittrade ord mot Ulysses:

"Karl, är du galen, som skjuter på folk? Var viss, att för sista
gången du tävlat i hela ditt liv, ty nu är du dödens,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free