Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde Sången. Förlikningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men då omsider ditt lik i Hefaistos’ låga förbrunnit,
samlade benen de vita vi upp i morgonens gryning,
hällande över dem olja och vin, och din moder en urna
gav oss av guld, som hon sade sig själv hava fått i föräring
av Dionysos, ett verk av den vittberömde Hefaistos.
Däri nu vilar ditt stoft, du strålande hjälte Achilles,
jämte Patroklos’ ben, den fallne Menoitiossonens,
och i en urna för sig Antilochos’ ben, som av alla
dyraste vännen dig var näst efter din fallne Patroklos.
Men när de gömmas i jord, har den heliga hären av Argos’
spjutbeväpnade män uppkastat på stranden en gravhög;
väldig och skön den står på en udde vid bred Hellespontos,
att långt ute på hav den må synas för seglares ögon,
vilka där hava sin väg, både nu och i kommande dagar.
Därpå din moder till tävlingspris åt achaiernas främste
ställde klenoder fram, som hon bett de odödliga skänka.
Själv var ofta du med, då en likbegängelse skedde
efter en hjälte, då ynglingar käckt för att fira den döde
trädde till tävlingskamp för att segerprisen sig vinna;
där skulle ändå du mest ha betagits i sinnet av häpnad
över de kostliga pris, som den silverfotade Thetis
ställde till äro för dig; du var städse ju gudarnas älskling.
Så har ej ens uti döden ditt namn gått om intet, och evigt
kommer bland människors ätt din ära att leva, Achilles.
Men vad båtar mig själv, att jag genomkämpade kriget?
Ack, mig bereddes av Zeus ju en jämmerlig död vid min hemkomst
under Aigisthos’ mördarehand och min skändliga makas."
Sålunda föllo de ord, som de skiftade där med varandra.
Nalkades då till dem budbäraren Argusförgörarn,
förande själarna dit av den dödade friareskaran.
Häpna dem hjältarna gingo emot, då de sågo dem komma.
Kändes bland dem då igen utav Atreus’ son Agamemnon
unge Amfimedon strax, den frejdade Menaleussonen,
vilken hans gästvän var och på klippiga Ithaka bodde.
Först nu Atridens själ till Amfimedon talte och sade:
"Säg, vad som förde er hit till det underjordiska mörkret,
alla så utvalt folk och jämna i ålder och slika,
som hade någon valt ut de yppersta männen i staden?
Månne er undergång av Poseidon bereddes på havet,
sedan han låtit en storm uppjaga de väldiga vågor?
Eller förgjordes I uppe på land av fientliga männer,
när deras frodiga får eller ståtliga oxar I rövat
eller de stridde mot er för att staden och kvinnorna värja?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
