- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
297

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde Sången. Förlikningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samtliga friarnas hop har jag dödat därhemma i huset,
hämnande så deras kränkande skymf och de övade illdåd."

Honom svarade då hans fader Laertes och sade:
"Är du i sanning Ulysses, min son, som är kommen tillbaka,
nämn mig då tydliga tecken därpå, så att icke jag tvivlar!"

Honom svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Låt dina ögon betrakta då först den skråma, du ser här,
som på Parnassos en gång med sin glänsande bete en vildgalt
högg mig när dit jag var rest; ty du och min vördade moder
sände dig dit till Autolykos hän, min älskade morfar,
efter de gåvor, han lovade mig, då han här oss besökte.
Hör, jag vill nämna dig ock i den präktigt ansade hagen
alla de träd, som du gav mig engång, då jag bad dig bevekligt,
när jag som gosse dig följde hitut. Under träden vi gingo
samman i hagen, du viste mig dem och sade mig namnen.
Tretton med päron uppå och tio med äpplen du gav mig,
fyrtio med fikon därtill, och av vinet femtio rankor
skulle med tiden jag få av den sorten, som alltid kan skördas,
ty på varenda av dem det växer så många slags druvor,
vilka i glödande sol av horerna bringas att mogna."

Så han talte. Då domnade knän och hjärta på fadern,
när han kom allting ihåg, som Ulysses förtäljde så noga.
Armarna slog han om sonen, och ömt hölls i famnen han uppe,
sjunken i vanmakt hän, av den prövade konung Ulysses.
Men då han sansningen vunnit igen och andades åter,
strömmande orden från läpparna fram, och han talte och sade:

"Zeus Allfader! Så leven I än, I olympiska gudar,
om då nu verkligen friarnas hop sin förmätenhet umgällt.
Nu dock i sinnet jag storligen räds för att Ithakas männer
komma hitut för att hämnas i flock, och att även de budskap
skicka omkring överallt till Kefallenernas städer."

Honom svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Fatta nu tillförsikt och hav inga bekymmer för detta!
Kom, gå vi in till ditt hus, som ligger här tätt invid hagen.
Där är Telemachos re’n och Filoitos med och Eumaios,
dem jag bad före gå in för att laga till middagen genast."

Talande så med varann, inträdde de båda i huset,
men när de hade trätt in i de välinrättade rummen,
funno de ynglingen där tillsammans med herdarna bägge
skära nu steken itu och blanda det glimmande vinet.

Medan de sysslade än, storsinnade hjälten Laertes
badade inne hos sig och blev av sikeliska gumman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free