- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
299

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde Sången. Förlikningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bjudande välkomst glatt och tryckande konungens händer,
satte sig sedan till bords i en rad hos sin vördade fader.
Sålunda höllo de nu därinne i huset sin måltid.

Redan gick ryktesgudinnan omkring och förtäljde med brådska
friarnas rysliga öde och död för alla i staden.
Knappt hade folket det hört, förrn de sammanströmmade ivrigt
framför Ulysses’ palats under allmän suckan och jämmer.
Buros de döda då ut och begrovos envar av de sina,
men de som voro av dem ditkomna från främmande städer,
lades på skepp att envar till sitt hem av fiskare fraktas.
Själva de gingo till torget i flock med bedrövade hjärtan.
Men när de kommit tillstäds och alla församlade voro,
reste sig upp ibland dem Eupeithes och började tala,
ty en olidlig sorg för Antinoos tryckte hans hjärta,
sonen, den första, som stupade död för en pil av Ulysses;
ägnande honom en tår, han höjde sin stämma och talte:

"Vänner, den mannen förvisst har förvållat achaierna sorger!
Först drog på skeppen han bort med så många behjärtade kämpar,
lät så förliva vart skepp och kamraterna alla gå under,
nu vid sin hemkomst mördat han har Kefallernas främsta.
Upp då till hämd, innan flykten han tar till det sandiga Pylos
eller till Elis, det härliga land, där Epeierna härska!
Upp nu till hämnd, eller ock skall evinnerlig smälek oss drabba!
Ty det en nesa skall bliva för oss intill senaste tider,
om vi ej hämnas på dem, som oss mördade söner och fränder.
Jag åtminstone känner ej lust till att leva då längre,
utan vill hellre gå under med ens och bland skuggorna dväljas.
Upp nu att skaffa oss hämnd, innan mördarna fly över havet!"

Gråtande talte han så, och allt folket av ömkan då fylldes.
Nalkades då till dem den gudomliga skalden och Medon
ifrån Ulysses’ palats, där de nyss hade vaknat ur sömnen;
mitt in i kretsen de trädde, och stor blev samtligas häpnad.
Togs då till orda bland dem av den välförståndige Medon:

"Hören ett ord, Ithakensiske män, ty jag vet, att Ulysses
ej utan eviga gudarnas råd har den gärningen övat.
Själv jag med ögonen såg den olympiske gud, som vid sidan
stod av Ulysses själv, och han liknade alldeles Mentor.
Denne odödliga gud såg jag än för att elda Ulysses
före i striden gå fram och än kringstorma i salen,
spridande skräck överallt, och de stupade över varandra."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/homeody/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free