- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
301

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde Sången. Förlikningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"En må begiva sig ut och se efter, om redan de nalkas."
Sade, och ut, som han bad, gick en utav Dolios’ söner;
stilla på tröskeln han stod, då såg han dem samlade komma,
och med bevingade ord han talade strax till Ulysses:

"Redan de äro helt nära. Nu fort låt oss gripa till vapen!"
Sade; då reste de alla sig brått och sig klädde i vapnen,
fyra med kungen ibland, och sex utav Dolios’ söner.
Även Laertes och Dolios nu sig klädde i vapen,
grånade gubbar helt visst men nöden dem gjorde till kämpar.
Men när de hade sig klätt i de blänkande vapen av koppar,
trädde ur öppnade dörren de ut med Ulysses i spetsen.

Nalkades då till dem Zeusdottern gudinnan Athene,
varande Mentor lik till gestalt och även till stämma.
Henne med glädje han såg, den prövade konung Ulysses;
men till Telemachos strax, den älskade sonen, han talte:

"När du nu träder så ung, o Telemachos, uti den leken,
där under mördande kamp med varandra sig mäta de tappra,
då skall du veta nog själv att ej skämma det rykte, som fädren
njutit för mandom och dygd utav gammalt vida kring jorden."

Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Fader, du själv, om du vill, skall få se, att jag ej mina fäder
bliver till skam, som du talade om, ty mitt hjärta är modigt."

Så han sade; då gladde sig högt Laertes och utbrast:
"O vilken dag för mig! Vilken fröjd, I älskade gudar,
då jag i mandom och dygd hör tävla min son och min sonson!"

Trädde till honom då fram strålögda Athene och sade:
"Hör, Arkeisios’ son, du käraste vän, som jag äger!
Bed strålblickande jungfrun om hjälp och Zeus, hennes fader,
svinga därefter med makt långskuggande lansen och kasta!"

Sade Athene och flammande mod göt in i hans hjärta.
Bedjande strax en bön till dottern av höge Kronion,
svängde han hurtigt och skickade av långskuggande lansen,
träffade också med den Eupeithes på hjälmen av koppar.
Hjälmen för stöten ej höll, utan kopparen rände igenom,
tungt han i marken då föll, och i fallet skramlade vapnen.
Bröt så Ulysses fram med sin lysande son mot de främsta,
dödande både med svärd och med dubbelspetsade lansar;
och där skulle de alla förgjorts och gått miste om hemkomst,
hade Athene ej själv, den dotter av Zeus med egiden,
ropat med skallande röst och hejdat de stridande männen:

"Hållen då upp, Ithakensiske män, med den rysliga striden!
Gjuten ej vidare blod, utan skiljen er åt nu på stunden!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeody/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free