Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Sången. Pesten. Achilles' vrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanske med offerångan af lamm och af korade getter
låter han blidka sig än till att vända förgörelsen från oss.»
Så han talte och satte sig ner. I församlingen Kalchas,
Thestorssonen, stod upp, som bland siare hade ej like,
vetande allt hvad som skedde och skett och som än skulle tima,
han som achaiernas skepp hade vägen till Ilion visat
medelst sin siarekonst, som han hade af Foibos Apollo;
denne besinningsfull tog till orda ibland dem och talte:
»Sålunda bjuder du mig, du gudarnes älskling Achilles,
vreden att tyda, som tändt fjärrskjutande guden Apollo.
Väl, jag tala då vill, men du måste mig lofva och svära,
att du med tunga och arm skall mig redobogen försvara.
Ty, som jag tror, skall han vredgas den man, som är öfverste drotten
öfver argivernas här, och den alla achaierna lyda.
Drotten den starkare är ju, närhelst han en ringare hatar,
och om han också förstår att sin galla betvinga för stunden,
håller han agget vid lif i sitt bröst i den följande tiden,
tills han sitt syfte kan nå. Så betänk, om du vill mig beskydda.»
Honom svarade då den snabbe Achilles och sade:
»Tala du dristligen om, hvad du känner om gudarnes vilja!
Ty vid Apollo, som älskas af Zeus, och till hvilken du beder,
innan du gudarnes råd för danaerna yppar, o Kalchas:
aldrig, så länge som jag är vid lif och har ögonen öppna,
skall vid de rymliga skeppen mot dig någon enda achaier
lyfta en våldsam hand, nej icke en gång Agamemnon,
hvilken berömmer sig nu som långt ypperste man bland achaier.»
Då fick den helige siaren mod, och han talte och sade:
»Ej för en festhekatomb och ej heller ett löfte han harmas,
utan för prästens skull, den nyss Agamemnon har skymfat,
gifvande dottern ej fri och anammande icke hans lösen.
Därför har guden oss lidande sändt och skall vidare sända,
ej skall den grufliga pesten han förr från danaerna vända,
än åt sin fader blir gifven igen strålblickande ungmön
utan betalning och lösen och hän till Chrysa med henne
sändes en helig festhekatomb. Då tör guden bevekas.»
Så han talte och satte sig ner. Och nu ibland folket
Atreus’ son Agamemnon stod upp, vidt härskande drotten.
Bister han var, och af harm hans svartomtöcknade sinne
jäste, och ögonen voro som eld och sprutade gnistor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
