Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Sången. Pesten. Achilles' vrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först med en skräckinjagande blick han mot Kalchas sig vände:
»Olyckssiare, aldrig du än något hugneligt sagt mig;
alltid du finner din glädje uti att förkunna det värsta,
men något lyckosamt ord har du aldrig sagt eller uppfyllt.
Nu står du också, o präst, bland danaerna här och förkunnar,
att blott för detta, förstås, Fjärrskjutaren sänder dem plågor,
att jag den rikliga lösen, som bjöds för den unga Chryseis,
ville ej taga emot, — ty jag mycket hellre vill flickan
hafva i huset hos mig, då jag henne ju dyrare skattar
än Klytaimnestra, min ungdomsgemål, som hon icke står efter
hvarken i skönhet och växt eller vett eller kvinnliga slöjder.
Men jag vill ändå ge henne igen, om nu detta är bättre;
mig är det kärare visst, att folket blir frälst än fördärfvas.
Men en föräring bereden mig strax, så att icke jag ensam
bland argiverna saknar min del, ty det vore ej rimligt.
Klarligen sen I ju alla, hvad skänk som för mig går förlorad.»
Honom svarade då den snabbe Achilles och sade:
»Frejdade Atreusson, o du vinningslystnaste mänska!
Säg då, hur skulle achaierna dig en föräring bereda?
Ej är, så mycket vi sport, något allmänbyte här hopadt;
allt hvad i städerna blifvit vårt rof, det är redan fördeladt;
ej kan begäras, att folket sin del skall nu bära tillbaka.
Utan gif henne åt guden du fri, och vi alla achaier
skola dig trefaldt se’n eller fyrfaldt löna, om Zeus blott
låter oss härja en gång det välbefästade Troja.»
Honom svarade då den mäktige drott Agamemnon:
»Sök ej, så tapper du är, o du gudalike Achilles,
att dig förställa så där! Du ej narrar mig alls eller rubbar.
Jaså, du själf vill behålla din del, medan jag skall beskedligt
sitta där tomhändt, jag, och du manar mig henne att frige?
Ja, om en passande skänk mig de bålde achaierna gifva,
som är mitt sinne i lag, så att lika så mycket det blifver.
Men om de gifva den ej, så skall själf jag komma och taga
antingen din eller Ajas’ skänk eller ock från Ulysses
hämta mig hans, och förbittrad blir den, till hvilken jag kommer.
Dock, det blir senare tid till att vidare tala om detta.
Nu låt oss hala på stunden ett skepp i det heliga hafvet
och det bemanna med roddarefolk och så festhekatomben
föra ombord och till sist låta fagerkindad Briseis
stiga på skeppet. Befälet må en ibland drottarne föra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
