Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Sången. Pesten. Achilles' vrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att jag behöfs för att värja utaf från de andra achaier
smädliga döden. Han rasar försann i sitt grufliga vanvett;
ej vet han rikta sin blick på det gångna och kommande samfäldt,
så att achaiernas här i behåll kunde kämpa vid skeppen.»
Sagdt, och Patroklos då lydde på stund sin älskade stridsbror,
ledde Briseis ut och den fagerkindade ungmön
gaf dem i våld, och de vände igen längs achajiska skeppen;
flickan bedröfvad till mods med männerna gick. Men Achilles
brast uti tårar och satte sig långt ifrån vännerna undan
uppå den skummiga strand och såg ut öfver blånande djupet
och med en brinnande bön mot sin moder armarna sträckte:
»Moder, emedan jag föddes af dig till den kortaste lefnad,
borde ju dock tordönaren Zeus, den Olympiske härskarn,
ära förunnat åt mig, men i stället ej alls han mig hedrar.
Ty nu har Atreus’ son, vidthärskande drott Agamemnon,
grufligen kränkt mig och röfvat åt sig min föräring med våldsmakt.»
Så han talte och grät; honom hörde hans vördade moder,
sittande nere i hafvets djup hos sin åldrige fader.
Ilande dykte hon upp som ett töcken ur skummiga hafvet,
och uppå stranden satte sig ner framför gråtande sonen,
smekte med handen hans kind och talade kärligt och sade:
»Barn, hvi gråter du så? Hvilken sorg har betagit ditt hjärta?
Tala och intet fördölj, för att bägge vi måtte den känna!»
Suckande djupt, henne svarade då den snabbe Achilles:
»Ack, du nog vet. Hvad behöfver jag dig allt detta berätta?
Bort till Eetions stad, till det heliga Thebe, vi drogo,
sköflade staden och fraktade hit allt byte, vi togo.
Detta fördelade jämt sig emellan achaiernas söner,
dock åt Atriden till skänk gafs fagerkindad Chryseis.
Men då kom Chryses snart, fjärrskjutande guden Apollos
heliga offerpräst, till achaiernas läger vid skeppen,
viljande köpa sin dotter igen med en lösen omätlig,
hållande högt i sin hand fjärrskjutande guden Apollos
bindlar på gyllene staf, och hos alla achaierna bönföll,
men framför allt hos Atriderna två, de befallande drottar.
Alla de andra achaierna då voro redo att vördsamt
visa för prästen försyn och att taga hans rikliga lösen;
icke det likade dock i hans själ Agamemnon Atriden,
utan han dref honom skymfligen bort under hårdaste tilltal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
