- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
14

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Sången. Pesten. Achilles' vrede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Där vidtskådaren Zeus hon träffade sittande ensam
uppå den öfversta topp bland Olympos’ hundrade åsar
och framför honom föll ner och famnade om med den vänstra
armen hans knän och tog med den högra inunder hans haka
och till Kroniden, den mäktige Zeus, bönfallande talte:

»Zeus Allfader, om nånsin med ord eller gärning jag gagnat
dig i de eviges krets, så bevilja den bönen jag beder.
Skaffa mig hämnd åt min son! Han den kortaste lefnad af alla
fått utaf ödet, och nu härskarornas drott Agamemnon
kränkt honom illa och röfvat åt sig hans föräring med våldsmakt.
Men honom upphöj du, rådvise olympiske konung;
skänk nu så länge åt troerna kraft, tills achaierna åter
ära min älskade son och föröka för honom hans heder.»

Sade. Men icke ett ord skysamlaren Zeus henne svarte,
utan han länge där tigande satt. Men Thetis med famnen
hängde alltjämt om hans knän och började tala ånyo:

»Svara och lofva mig alldeles visst och gif tecken till bifall
eller säg nej — du har ingen att sky —, att jag tydligt må veta,
att ibland gudarne alla är jag så föraktad som ingen.»

Svarade så skysamlaren Zeus under djupaste missmod:
»Fasligt i sanning det här, att du tvingar mig nu till att osams
blifva med Hera, som reta mig lär med försmädliga stickord.
Hon mig ju redan förut bland odödlige gudarne pikar
ständigt och jämt med sitt tal, att jag troerna hjälper i striden.
Nu är det bäst, att du vandrar din väg, så att icke dig Hera
märker, och jag skall nog sköta det här och det bringa till ände.
Vänta, jag bifallstecken vill ge, så att icke du tviflar.
Detta min största bekräftelse är till odödlige gudar;
intet mitt löftesord vet af återtagning och svikning,
intet blir ouppfylldt, som med hufvudets böjning jag stadfäst.»

Sade Kronion, och nu svartbrynade pannan han böjde,
och det ambrosiska hår kring den högstes odödliga hufvud
svallade böljande fram; då darrade hela Olympen.

Sålunda lade de råd och nu skildes igen, och gudinnan
sprang uti hafvets djup från Olympos strålande tinnar,
men till sin boning gick Zeus, och gudarne fadren till mötes
stodo då samtliga upp från sin plats, och det vågade ingen
sittande bli, när han kom, utan alla då trädde till mötes.
Neder han satte sig där på sin tron, och strax vid hans åsyn
röjde för Hera sig klart, att den silfverfotade Thetis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free