Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Sången. Edsfördrag. Utsikten från stadsmuren. Envig mellan Menelaos och Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tredje gången, då Ajas han såg, henne frågade gubben:
»Hvem är den andre achaiern där går, så skön och så reslig?
Högt öfver alla hans hufvud jag ser och hans väldiga skuldror.»
Svarade Helena då, långslöjade, strålande kvinnan:
»Det är den väldige Ajas, ett värn för achaiernas söner.
Midt emot honom Idomeneus syns bland Kretensernas skaror
stående stolt som en gud, och kring honom Kretensernas furstar.
Ofta han gästade förr hos den krigiske drott Menelaos
hemma i huset hos oss, när han resande kom ifrån Kreta.
Nu jag ock alla de öfriga ser af de glädtiga hjältar,
hvilka jag känner så väl och jag äfven vid namn kunde nämna.
Tvänne höfdingar dock är jag icke i stånd till att varsna,
hästbetvingaren Kastor och boxaren stark Polydeukes,
köttsliga bröder till mig, ty af samma moder vi föddes.
Följde de hären ej åt från det älskliga land Lakedaimon?
Eller de följde väl hit på de hafbefarande skeppen,
fastän de hålla sig nu från de stridande kämparne borta,
skygga för alla de skymfliga ord och det hån, som mig drabbar.»
Sade. Men bröderna famnades re’n af den alstrande jordem
i Lakedaimons bygd, i det älskade fäderneslandet.
Nu härolderna förde åstad genom staden till offret
lammen tvänne och fröjdande vin, af landet ett alster,
hälldt på en getskinnslägel, och själf härolden Idaios
bar dem blänkande dryckesbåln och de gyllne pokaler.
Fram till den gamle han steg, och talade manande orden:
»Skynda, Laomedons son, ty dig bedja de yppersta alla,
hästomtumlande troer och kopparklädde achaier,
stiga på slätten ner för att sluta det helga fördraget.
Ty Alexandros allen och den krigiske drott Menelaos
skola nu kämpa om makan en strid med de väldiga spjuten.
Den, som då segrare blir, må hon följa med skatterna alla;
slute de öfriga vänskapsfördrag, och må troerna framgent
bördiga Troja bebo, men achaierna vända till Argos
och till Achaja igen, där kvinnorna äro så fagra.»
Sade; och gubben af rysning betogs, men befallde sitt följe
hästarna genast att spänna för vagn, och de lydde med ifver.
Upp uti vagnen steg Priamos själf och drog tömmarna åt sig,
och vid hans sida Antenor tog plats på den präktiga vagnen;
eldiga hästarna trafvade ut genom Skaiiska porten.
Men när de kommo till troerna fram och achaiernas söner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
