Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. Fördraget brytes. Agamemnons härmönstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hur kan du vilja, att så jag förgäfves mig skulle ha mödat,
hafvande intet för svett och besvär, fast jag hästarna tröttkört
för att få hären ihop emot Priamps själf och hans söner?
Gör det, men icke af alla bland oss må du vänta dig bifall.»
Svarade då skysamlaren Zeus och var storligen harmsen:
»Fasliga, hvad har då Priamos själf eller Priamos, söner
gjort dig så rysligt emot, att du därför skall äflas beständigt
att få se Ilion störtadt i grus, den förnämliga staden?
Du ja, du ville nog komma därin genom portar och långmur,
sluka med hull och med hår både Priamos själf och hans söner
och så hvarenda trojan; kanske då blefve mättad din vrede.
Gör, som du finner för godt; ej må denna vår tvist i en framtid
bli för oss bägge, för dig och för mig, ett ämne till tvedräkt.
Nu till en annan sak, som jag beder dig lägga på hjärtat:
därest en gång äfven jag får ett ifrigt begär att förstöra
sådan en stad, som bebos af människor, hvilka du älskar,
sök då ej dämpa den vreden hos mig, utan lemna mig frihet,
ty jag har själf nu gett efter för dig, fast med ledsnad i själen.
Ty ibland städer på jord, där de dödliga människor bygga
under den lysande sol och den stjärnesmyckade himmel,
var af allt hjärta mig kärt det heliga Ilion städse,
Priamos själf och Priamos’ folk, lanskunnige drottens;
aldrig fattades där på mitt altare rikliga offer
hvarken af vin eller fett — den gärd, som vi gudar bekomma.»
Honom svarade då stoltblickande vördiga Hera:
»Godt, tre städer har jag, som jag älskar långt mer än de andra,
Argos och Sparta det är Och Mykene med gatorna långa:
dessa förstör, när en gång de förhatliga blifva ditt hjärta;
dem skall jag aldrig försvara mot dig eller sådant förtycka.
Ty om jag också det gör och vill icke dem låta förstöras,
vinner jag intet därmed, ty du själf är ju starkare vida.
Men då bör också, för mig min möda ej göras om intet,
ty jag är också en gudom, min ätt är densamma som din ätt,
och den förnämaste dottern jag är af den listige Kronos,
både för det att min börd är så hög, och för det att jag maka
kallas till dig, som härskaren är bland odödlige alla.
Dock, härutinnan vi vilja då nu för hvarandra ge efter,
jag för dig, liksom du för mig, och då skola de andra
gudar oss följa. Men skynda dig nu att Athene befalla,
att hon begifver sig ner till härarnas krigiska vimmel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
