Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. Fördraget brytes. Agamemnons härmönstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tågade lederna an af de sköldbeväpnade troer,
och uti vapnen igen sig achaierna klädde med stridslust.
Där Agamemnon du skulle ha sett, hur han icke var sömnig
eller för fienden skygg eller obenägen att kämpa,
utan med ifver gick hän till den mannafrejdade striden.
Hästarna lät han stå kvar med sin kopparskimrande stridsvagn;
frustande höllos de se’n bakom lederna kvar af hans körsven,
hjälten Eurymedon, son af Peiraios’ son Ptolemaios.
Honom befallde han strängt att dem hålla till hands, ifall
trötthet grepe hans lemmar till slut, när han ordnande gick genom
mängden;
därpå till fots han begaf sig åstad genom kämparnes leder.
Hvar han achaierna redo då såg bakom eldiga fålar,
trädde han till dem och talade så och dem eggade kraftigt:
»Hjältar af Argos, ej sparen i dag eder stormande styrka!
Ej skall den evige Zeus åt bedragare skänka sitt bistånd,
nej, utan de, som ha först mot fördraget fientlighet öfvat,
skola åt gamar få lemna till rof sina blomstrande lemmar,
och deras älskade hustrur såväl som de jollrande barnen
skola vi föra på skeppen ombord, sedan staden vi tagit.»
Men om försagda han fann, som skydde för rysliga striden,
då med bestraffande ord och i vrede han talte till dessa:
»Skräfvelhjältar och mesar, hvad nu? Mån I blygas, argiver!
Skolen I stå som bedöfvade nu, hjortkalfvarna like,
som när de mattat sig ut med att långt öfver markerna löpa,
stanna med ens och ej ringaste kraft uti bringan förnimma?
Så ser jag eder bedöfvade stå och försagda för striden.
Stån I och vänten uppå, att troerna skola sig närma
ända till skeppen, som stånda på strand vid det skummiga
hafvet,
för att I måtten få se, om Kronions hand er beskyddar?»
Sålunda gick han befallande fram genom kämparnes leder,
kom då till Kreterna ock på sin väg genom krigarevimlet,
hvilka sig väpnade just kring Idomeneus, krigiske drotten.
Själf bland de främste Idomeneus stod lik en hotande vildgalt,
medan Meriones talade mod till de eftersta leden.
Dessa med glädje han såg, härskarornas drott Agamemnon,
och han med vänliga ord till Idomeneus talade genast:
»Dig, Idomeneus, högst bland achaier med hurtiga fålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
