Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Sången. Diomedes' hjältebragder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Väl jag dig känner igen, du dotter af Zeus med egiden,
och jag vill svara dig fritt, o gudinna, och intet fördölja.
Hvarken jag känner förlamande skräck eller alls någon trötthet,
men jag befallningen kommer ihåg, som du själf har mig gifvit,
ty du mig bjöd, att jag ej med de andra odödlige gudar
skulle mig gifva i strid, men om dottern af Zeus, Afrodite,
komme i striden, ge henne ett styng med den hvässade lansen.
Därför jag själf nu mig drager tillbaks och gett också befallning,
att sig de andra argiverna hit skola tränga tillsammans,
ty jag förmärker, att Ares är den, som nu råder i striden.»
Honom svarade då strålögda gudinnan Athene:
»Tydeus’ son Diomedes, du vän, som jag älskar af hjärtat!
Frukta du hvarken för Ares nu mer eller hvem det må vara
bland de jodödlige gudar, en slik hjälparinna jag är dig.
Framåt! och tätt inpå Ares nu först dina stampande hästar
styr och stöt till och haf ingen försyn för den hetsige Ares,
galningen, skapad till ondt, denne vankelmodige sälle,
hvilken för mig och för Hera helt nyss lät förljuda sin afsikt
att emot troerna lyfta sin lans och argiverna hjälpa,
men som nu kämpar i troernas led och förgäter de andra.»
Sade och nödgade Sthenelos ned ifrån vagnen på marken,
dragande honom (med handen tillbaks, och han genast då
nedsprang.
Ifrig gudinnan på vagnen steg1 upp hos den bålde Tydiden;
väldigt knakade då under tyngden axeln af bokträ,
när en så väldig gudinna han bar och en ypperlig hjälte.
Piskan och tömmarna tog i sin hand strålögda Athene,
och emot Ares nu främst hon styrde de stampande hästar.
Denne drog rustningen just af Perifas, reslige kämpen,
som var Ochesios’ son och Aitolernas ypperste kämpe;
honom nu Ares plundrade just; men Athene sitt hufvud
täckte med Hades’ hjälm för att icke bli synlig för Ares.
Men då den mordiske Ares fick syn på den ädle Tydiden,
lät han den reslige Perifas strax där liggande blifva
uppå den plats, där han nyss honom fällt och beröfvat hans anda,
och framrusade rakt mot Tydiden, som kom på sin stridsvagn.
Och när de stormande an hade hunnit hvarandra helt nära,
sträckte sig Ares först öfver oket och hästarnas tyglar
fram med sin kopparlans i sin ifver att döda Tydiden;
lansen i handen dock fångades upp af gudinnan Athene,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
