Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Sången. Envig mellan Hektor och Ajas. De fallnas begrafning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aldrig för troerna ömma du vill, då fördärfvet dem hotar.
Men vill du lyda mitt råd, och det torde nog vara det bästa,
låt oss då göra ett slut för i dag på den rasande striden;
senare kunna de kämpa igen, tills achaierna målet
vinna med Ilions stad, då hos eder, gudinnor, i hjärtat
detta beslutet är fast att den frejdade staden förstöra.»
Honom svarade då strålögda gudinnan Athene:
»Godt, fjärrskjutande gud, och jag själf har nog tänkt på
detsamma;
därför jag kom från Olympen hit ner till achaier och troer.
Säg då, hur tänker du göra ett slut på den brinnande striden?»
Drotten Apollo, sonen af Zeus, henne svarte och sade:
»Låtom oss Hektor nu egga, den hästbetvingaren starke,
så att han alldeles ensam går fram och achaiernas kämpar
manar till mördande envigeskamp, ifall någon det vågar.
Häpnande skola väl då de benskenklädde achaier
låta en envigeskämpe gå fram mot gudomlige Hektor.»
Sagdt, och hon lydde hans råd, strålögda gudinnan Athene,
Helenos, Friamos’ älskade son, då förnam i sitt sinne
detta beslut, som där togs af de sammanrådande gudar;
genast han trädde till Hektor då fram och talte till honom:
»Hektor, du Priamos’son, vid Zeus att förlikna i klokhet?
Ville du lyda mitt råd, och jag är ju din köttslige broder,
bjud då, att troernas män och achaierna alla sig sätta,
mana därefter du ut af achaierna den, som är tapprast,
till att dig möta, man emot man, i ett mördande envig.
Ej vill din skickelse än, att du stupar och hinner ditt öde,
ty så hörde jag nyss de evärdlige gudarne säga.»
Sade; och Hektor gladde sig högt vid att höra de orden,
trädde i midten fram och hejdade troernas leder,
hållande midt om sin lans, och de alla då satte sig neder.
Och Agamemnon achaiernas män lät sig sätta desslikes.
Och nu förbytta i hast till två långvingade gripar
satte Athene sig ner och Apollo med bågen af silfver
högt i den resliga ek, som var helgad åt Zeus med egiden,
glada åt synen af krigarnes led, som där sutto så täta,
liksom en skog af blixtrande spjut och hjälmar och sköldar.
Som när för västanvind går en krusning vidt öfver hafvet,
då han blåst nyligen upp, och det svartnar på väldiga djupet,
sålunda lederna radade sig af achaier och troer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
